I I I I I I I I I I I I 1 I I ma skick som let sör att, såsom det 1 början uppgais, )CC:ivÅ Sig ul S:t Petersburg. Ä För att komplettera underråttelserna rörande orien taliska frågan, få vi tillägga, att fonderna i Wien sti git betydligt den 16 till följe af den sanna eller falsk: I notisen, att österrikiska kabinettet kommer att öfver taga medlarerolen i stridigheterna emellan Rysslanc och England (Turkiet?) . Hvad som imellertid kan tagas för afgjord är att de olika europeiska kabinettens hållning kommer att bestämma om det blir fred elle krig. Den fråga, som för ögonblicket hufvud sakligast sysselsätter engelska och franska tid ningarne är, huruvida Donaufurstendömenas be: sättande skall af styrelserna i de begge länderna betraktas som en krigsorsak eller icke. Till den förra meningen hafva senast öfvergått många or: ganer inom pressen, och har den nu der lång! flera anhängare än den senare. Det får icke lemnas ur sigte, att, enligt berättelser från så. väl Preussen som Österrike, hoppet att aldeles krossa medelklassen ingifvit det ultra-reaktionära adelspartiet i dessa länder en krigisk sinnesstämning. Vågskålen synes således mesra luta åt krig än åt fred, men ändå vilja vi i det längsta vidblifva den förmodan, att Ryssland i det afgörande ögonblicket förr nedstämmer sina anspråk än riskerar ett krig med England och Frankrike. Hvad echweizisk-åsterrikiska angelägenheterna beträffar, så skrifves i ett berlinerblad från Wien af den 14, att grefve Karnickys, österrikiska sändebudets i Schweiz, återresa till Bern är beramad till den 1 Juli, sedan ifrån republikens sida erhållits den försäkran, att dei kanton Tessin varande italienska flyktingar skola lemna denna kanton. Så snart detta skett upphör gränsspärrningen och allt inträder i samföre den 6 sistl. Febr. UppI gifterna i denna skrifvelse tarsva dock bekräftelse. Sedan vi nu redogjort för de begge vigtigaste frågorna, vilje vi nu i största korthet referera hvad som synes oss märkligast i de öfrige nyheterna från utlandet. För Hollstei har utkommit en förordning att alla böcker och räkenskaper öfver statens uppbörd skola föras i riksbankdaler. Hollåndska generalstaternas möte öppnades d. 14 i Amsterdam af kungen personligen. Throntalet hänför sig helt och hållet till de af katholska hierarkiens återställande föranledda händelser, hvilka haft det förra kabinetters upplösning till följd. De diplomatiska underhandlingarne med Rom ha icke ledt till något resultat. De framstälda besvären emot katholska kyrkans tilltag kunna blott ashjelpas genom speciella lagar, hvartill sörslag komma att framläggas för kamrarne. Det antydes, att icke något annat ämne sörekommer under detta riksmöte. Kungen bedyrar sin afsigt vara att upprätthålla religionsfriheten, men förklarar, att staten måste förses med nödig myndighet att förskaffa lagarne respekt af alla trosbekännelser, på samma gång som dessa alla hafva rätt till samma skydd. — Man väntar att de i throntalet bebådade lagförslagen komma att afse grundlagens tolkning beträffande de olika trosbekännelsernas rättigheter. Engelska underhuset har indirekte skänkt sitt bifall till den af hr Gladstone föreslagna nya skatten å arf, i det ett förslag af Sir J. Pakington att skjuta billen åt sidan förkastats med 268 röster emot 185. Den nya arfskattens antagande kan alltså med temlig säkerhet emotses. Man torde erinra sig det uppseende som för någon tid sedan väcktes genom ett hos en raketfabrikant, hr Hale, i London företaget beslag å vapen och ammunition, ett uppseende som hufvudsakligast hade sin grund deri att Kossuth af förtalet och smädelsen inblandades i saken. Slutet på hela affären har nu blifvit, att regeringen afstdr från processens vidare fullföljande och beviljar hr Hale en lämplig ersättning för hans skada och kostnader. I hvilket annat land uti Europa än England skulle något sådant kunna hafva inträffat?! Styrelsen anser sig hafva öfverskridit sina rättigheter, bedragit sig i sina misstankar; den icke endast tvekar icke att erkänna sitt misstag, utan den ersätter sjelfmant den som derpå blifvit lidande! Påfven har genom ett dekret sökt, på papperet åtminstone, återskänka romerska adeln dess fordna glans och anseende. Från Spanien har man, i fall så skulle tarfvas, ett ytterligare bevis på oefterrättligheten hos dervarande regering. Genom ett kongl. dekret blir i stället för den för sitt votum i saken rörande Narvaez afsatte allmänt aktade presidenten i kassationsdomstelen, hr Arrazola, hvars återinsättande i hans embete man med tillförsigt väntade, en efterträdare utnämd i hr Olavatertriettas person. Såsom en gifven följd af detta grundlagsvidriga steg anser man hr Bermudez de Castros utträde ur kabinettet. Hr Alesandro Castro nämnes ock redan som hans efterträdare. Belgiska kamrarnes möte slöts den 15 dennes. Enligt en i Wien den 16 inträffad telegrafnotis från Triest har öfverlandposten der inträffat. Fredsfördraget med Birma var ännu icke undertecknadt. Chinasiska insurgenterne hafva intagit Nanking och ChingKyang Fo. Från Frankrike ingenting att omförmåla, utom att man tillägger den nyligen upptäckta komplotten, som baft till följd de senaste talrika arresteringarne, en ganska allvarsam karakter. I Milano har åter yppat sig en viss gäsning; myndigheterna synas hafva befarat ett nytt resningsförsök och talrika arresteringar ha ägt rum. Det allt försto