Article Image
Landsorten. Hos häradshösd. Bolin i Motala skedde nyligen en stöld på åtskinga guldoch silfverpjeser, omkring 200 rdr bko i kontanta penningar, 3 st. Östgötha Hypotheks-förenings obligationer å 1000 rdr bko samt diverse papper. — Daniellshammars egendom i Östergöthjand är såld af hr Frans Plank till ett handelsbolag i Götheborg för 91,500 rdr rgs. Orebro d. 11 Juni. I måndags sysselsatte man sig i ett sällskap här i staden med att låta ett bord dansa, och detta lyckades förträffligt. Men det är numera för simpelt, att bordet endast dansar. Dess ande måste äfven visa sin skicklighet att besvara frågor genom knackning eller klappning i eller på bordet. Sällskapet företog sig derföre att fråga om en sak, som låg alla nära om hjertat, nämligen, när regn vore att förvänta. Man framställde således till bordets ande följande spörsmål: Efter huru många dagar har man att vänta regn? Anden svarade genast med trenne knackningar. För att förvissa sig om saken, frågade man detsamma flera gånger, alltid med enahanda resultat. Man tog således för alldeles gifvet, att i thorsdags skulle komma regn, och mulet blef det och med besked, så, att man väntade sig få se himmelens fönster öppnas; men detta oaktadt föll, då endast några få droppar, nätt upp så mycket, att anden ej helt och hållet kunde förklaras för lögnare. Deraf bör man också kunna sluta till den nästan fullkomliga grundlösheten i svaret på en annan vid ofvannämnde tillfälle till anden framställd fråga. Den unga värdinnan hade nämligen varit nog nyfiken och oförsigtig att fråga bordets ande, huru många år hon ännu kunde få lefva, och svar gafs med åtta knackningar. Lyckligt för henne och hennes vänner, att det kom ett så: ytterst obetydligt regn i thorsdags. Hon bör då äfven kunna med skäl hoppas att få öfverlefva det ominösa 8:de året, om ock hennes lif vid den tiden kan finnas hotadt. Hade i thorsdags blifvit ett riktigt regn, så kan man nästan taga för afgjordt, att med årens lopp inbillningen hos den unga frun till den grad visat sig verksam, att hon verkligen dött på det åttonde året härefter, om också ingen kroppslig sjukdom eller någon olyckshändelse förorsakat hennes död. Man, dör emedan man tror, att man skall dö. Men nu behöfver hon icke tro på bordandens utsago om henne sjelf, när den så skamigt bedrog alla dem, som så säkert väntade ett uppfriskande regn. Nerikes Alleh. synes oss något orättvis mot ,bordets ande., Det kom ju verkligen regn, hade han sagt annat så hade han ju ljugit. Äfven ,andar böra åtnjuta rättvisa. (N. A.) ii ——;L —

17 juni 1853, sida 3

Thumbnail