Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juni 1853, sida 2

kanske är det också någonting annat man har för sig ... jag ville gerna veta det. — Jag skall fråga dem, nådig grefve! — Nej, inte fråga ... det finns väl andra sätt... ditt nit skall inte bli obelöndt, om du lyckas lemna mig den upplysning jag önskar. — Jag skall bjuda till, svarade Louis, utan att egentligen veta, hur det skulle gå till. — Men, hör du, gå försigtigt tillväga, och framför allt, meddela dig icke åt någon. — Jag skall punktligen åtlyda nådig grefvens befallning. — Jag är just inte sömnig i qväll . . . skulle du finna något, som du anser värdt att berätta, så kan du söka mig, vore det också midt i natten. Louis aflägsnade sig med en bugning. Klockan straxt efter I på natten, just som Louis visste, att de, som gingo nattvakt, hade gått nedåt ladugårdshusen, enligt den vanliga ordningen för runden, smög han sig ut genom dörren. Det varen stormig, mörk natt. Vid det Louis kom emot den byggning, der faktorn Frick med sin dame bodde en trappa upp, såg han ljus från deras fönster. Som intet hus låg midt emot, från hvars fönster man kunde se in, så hade man ej ansett nödigt att fälla ned rullgardinen helt och hållet. Louis observerade detta, och gick att i ett redskapslider hemta en stege. Aterkommen, reste han den försigtigt upp emot väggen, och när han fann den stå stadigt, begaf han sig så tyst som möjligt uppför den. (Forts.)