HH HODALIHITIIAI Utrikes Nyheter. SPANIEN. Bermudez de Cartros utträde ur ministeren anses för oundvikligt. Icke nog dermed att styrelsen i honom mister sin ende representant af de liberala principerna, utan det lär äfven vara fråga om att Bravo de Marillo med sina grundlagsvidriga projekter åter skulle vinna inträde i densamma! AMERIKA. Allt bebådar ett nytt utbrott emellan Mexiko och Förenta Staterna. Denna gången är det Mexiko, eller rättare dess nye president Santa Anna, som är den utmanande parten. Nämnde herre, som synes hafva tagit Bonaparte till sitt mönster, söker att i likhet med denna sin förebild förinta friheten i den republik, som valt honom till sin högste styresman, på samma gång som han lägger öppet i dagen sitt hat och trots emot Förenta Staterna. Genom godtyckliga dekreter har han suspenderat hvarje lagstiftande myndighet inom alla de stater, som bilda mexikanska förbundet, förbjudit enskilta medborgare att besitta vapen och ammunition, ställt telegrafen under regeringens kontroll, ökat och omorganiserat armen, dervid ur denna förjagat alla de officerare som tjent i korpser, hvilka i sista kriget kapitulerade med amerikanarne, samt befalt att på alla regementers fanor inskrifva namnen af 2:ne i detta krig stupade generaler (Velasques och Leon). Det enda, som under sådana förhållanden torde kunna förekomma ett krig emellan de begge länderna, vore om Mexikanarne efter förtjenst behandlade Santa Anna och gjorde ett snöpligt slut på hans stränga regemente. Det har redan kommit till en resning emot honom, och ehuru denna misslyckades, torde man dock, med den erfarenhet man har om förhållandena i Mexiko, kunua taga för gisvet, att resningsförsöken upprepas ända tills det med dem afsedda ändamålet vunnits. Den ofvanberörda misslyckade resningen har ägt rum i Vera Cruz, der den utbröt den 17 Maj bland nationajgardet, hvars missnöje väckts genom en order om dess införlifvande i reguliera armken. I trenne dagar vexlades en jemn eld emellan borgargardet, som innehade gatorna och stadsportarne, och garnisonen på Citadellet. Under tiden voro alla affärer afstannade. Slutligen blefvo trupperna, elter erhållen förstärkning från Jalapa, herrar öfver rörelsen och ordningen återställdes. GREKLAND. Stridigheterna med Förenta Staterna angående en amerikansk missionär, hvilken i fjol dömdes för proselytmakeri, hetas vara så godt som bilagda till begge parternes tillåtenhet. I så fall måste äfven Nordamerikanerne betydligt nedstämt sina pretensioner. Dagens post. Times, J. d. Debats och Wiens förnämsta tidningar äro öfverensstämmande af den tanken, att freden icke kommer att störas genom stridigheterne emellan Turkiet och Ryssland. Donaufurstendömenas besättande genom Ryssarne anses dock som gifvet, men dermed, menar man, hafva icke Ryssarne beträdt det egentliga turkiska området och ej begått en så fientlig handling emot Porten, att den påkallar de europeiska makternas väpnade mellankomst. Den 11 dennes har grefve Panin, ryska czarens justitsminister, ankommit till Paris i ett särskilt uppdrag till franska styrelsen. Man ser häri ett nytt, säkert tecken till fredens bibehållande. De ryska köpmännen i Odessa hafva fått AAAAAAnnn.T, —ä. UAi A T da LÄRA