sallas för bristande bevisnings skull. — Regeringen låter t. v. hvila det senatens prösning underställda förslaget att på statsrådet öfverflytta bestyret med koloniernas angelägenheter. Då detta förslag väckt senatens missnöje, ser man häri ett förnyadt bevis för att ett motstånd uppstått emot regeringen, som denna tillochmed finner sig nödsakad att respektera. — Expeditionskorpsen emot Kabylerne röner nästan alls icke något motstånd. SARDINIEN. En i detta lands nyare historia utmärkt man, grefve Balbo, f. d. konseljpresident, nyligen medlem af dep. kammaren och äfven bekant som historisk författare, har afgått med döden. — Dep kammaren har beslutat ett par tillägg i rekryteringslagen, kvilka ådagalägga att den icke är katholska presterskapet särdeles bevågen. Först och främst bemyndigas regeringen att begränsa antalet af de. prestkandidater och novicer, som på biskoparnes ansökning skola fritagas från utskrifning, och för det andra ställas de icke-katholska bekännelserna på lika fot med den katholska, ithy att de förra äfven beviljas befrielse från utskrifning för ett visst antal unga män, som bereda sig till inträde i det andliga ståndet. Ett frö är imellertid utsått till nya stridigheter med katholska presterskapet. TOSKANA. Den nära dodssjuke statsfången Guerazzi, så till sägandes riksföreståndare under den korta tid Toskana var republik, har man med raffinerad grymhet förvägrat hans begäran att blifva flyttad från fängelset till ett kloster, der han bättre kunde sköta sin helsa. SPANIEN. Kungiiga rådet har beslutat, att oktrojen för nordbanan, den vigtigaste af de oktrojer, som de föregående ministerierne på eget bevåg utfärdat utan att rådfråga ständerna, skall föreläggas dessa och de derå påbegynta arbetena inställas tills ständerna fattat sitt beslut. Följden af detta kongl. rådets beslut, torde blifva, att framdeles icke någon minister skall våga på egen hand utfärda nya oktrojer och ännu mindre någon individ hafva mod att afsluta slika olagliga kontrakter med en minister. I öfrigt sortsar rättslöshetstillståndet och vederbörande synas ingalunda vara sinnade att tillfredsställa nationens önskningar att åter komma i oförkränkt åtnjutande af sina politiska friheter. Det hopp, man satte till sinansministern Bermudez de Castro, såsom en vän af reformer i finanserna och tullagstiftningen, är äfven så godt som försvunnet. Man beklagar sig lifligt öfver, att han helt plötsligt hejdat sig på den bana i antydda riktning han beträdt. RYSSLAND. Efter framkomsten af en infanteri-division, som är nu på marsch till gränsen, utgör den styrka, som är uppställd emot Turkrrne, minst 120,000 man. TURKIET. Det skrifves mycket om de starka rustningar som Turkarne företaga och finge man sätta tro till hvad som berättas, skulle det vara dem en smal sak att få tillhopa flera hundra tusnn man. Schacken i Persien, som säges vara högligen förbittrad för den örfil furst Dolgoruki gifvit en af hans embetsmän, skall hafva erbudit sig att skicka hjeptrupper till det heliga kriget. De mahomedanska presterna upphetsa folket genom häftiga tal om den fara, hvarmed de otrogne Ryssarne hota dess religion. AMERIKA. Det försäkras nu, att president Pierce ämnar med vapenstyrka låta fullfölja de anspråk guvernör Lane väckt på Melilla-dalen. Ar detta sannt, så torde man snart få se uppblossa ett nytt krig emellan Förenta Staterna och Mexiko. Santa Annas försök att skapa en mexikansk nationalitet anses af den landsförviste expresidenten Arista för lika fåfänga som funderingarne på uppfinnandet af cirkelns quadratur. CHINA. De senaste detaljerade underrättelserna gifva vid handen, att, i trots af lord John Russels förklaring, engelsmännen jemte amerikanare och fransmän komma att göra en diversion till kejsarens bistånd emot insurgen— Tag medoer det Hustinfnad är ett ihlana de fare