I0TT nagot med si3 I Ronstantinopel, än riskerar ett krig med revolutionen i dess fotspår. J. des Deb. tror derför på en öfverenskommelse, som skänker Ryssland något liknande dess begärda protektorat, England måhända en inrymmelse eller garanti för vägen genom Egypten och det öfriga Europa den äran att hafva bragt till stånd denna fredliga uppgörelse till gagn för religionen och handeln. Detta blir dock icke enlösning af den orientaliska krisen, utan blott ett uppskof i densamma. Dessa rässonemanger, hvilka återfinnas i en artikel uti nämnde tidning för den 30 Maj, hafva i de flesta hänseenden synts oss så träffande, att vi egnat dem en något utförligare redogörelse. I andra artiklar fortfar J. des Debats att uttala sitt fasta förtroende till en fredlig biläggning af det orientaliska grälet. I sitt nummer för den 1 dennes redogör bladet för alla de diplomatiska aktstycken, som skola hafva utgått från furst Mentschikoff i Konstantinopel ända ifrån hans ankomst till hans afresa. Af denna redogörelse framgår, att de heliga orternas angelägenhet utgjort utgångs-och hufvudpunkten i alla underhandingarne och att Ryssland fordrar protektoratet öfver grekerne på samma grunder som Frankrike fordrat sitt protektorat öfver latinarne. Härigenom förlorar ryska protektoratet betydligt i proportioner och blir nära nog en bagatell i jemförelse med hvad man trodde det skola vara. Det är dock att antaga, att J. des Debats i sin ifver att lugna gått för långt och förringat betydelsen af Rysslands fordringar. Men nu till den påföljd artiklarne i J. des Debats haft. De halfofficiella bladen, som med mycken förbehållsamhet yttrade sig om de nya förvecklingarne i östern, synas i dag hafva befriats från det munnlås, som de pålagts i denna sak. Constitutionel, Pays och Patrie innehålla hvardera en artikel, som under formen af ett genmäle på uppsatserna i J. des Debats ganska häftigt uppreser sig emot furst Mentschikoffs förfarande och Rysslands fordringar. Artikeln i Constitutionel har till författare Granier de Cassaqnac, och mera behöfver man icke veta, för att gissa sig till tonen och framställningssättet i densamma. Hr Granier skäller på J. des Dehais, skäller på furst Menschikofl, skäller på ryska styrelsen, och sedan han uttömt sig i ovett och skällsord, inbillar han sig utgå segrande ur striden. Artikelns syfte är att visa, det ingen jemförelse kan anställas emellan det skydd Frankrike lemnar katholikerna i österländerna och det protektorat öfver Grekerne som tages i anspråk af Ryssland, samt att denna makts fordringar äro så öfverdrifna, att de europeiska makterna måste enhälligt understödja Turkiet i dess motstånd. Det är denna hr Graniers artikel, som förorsakat ett nytt fall i fonderna. Artiklarne i Pays och Patrie, tillkomna på samma ingifvelse som den i Constitutionel, hafva ett lika syfte med denna, men skilja sig från densamma genom ett mera hyfsadt språk. På en den 30 Maj af kejsaren för hertigen af Genua gifven bal i S:t Cloud skall allmänt hafva yttrats den tankan, att något fredsbrott icke var att befara såsom följd af förvecklingarne i östern. Man såg ryska och turkiska sändebuden i all vänskap samspråka med hvarandra. Man omtalade ätven, att grefve Nesselrodes i Paris vistande dotter erhållit ett bref från sin far, i hvilket han yttrar den förhoppning, att orientaliska frågans förestående lösning snart skall tillåta honom att fara på landet. Hertigen af Genua har afrest från Paris till London. TYSKLAND. Den 2 dennes hafva i Berlin utvexlats ratifikationerna af traktaten om tullföreningens förnyande. I midten af Juni tros tullföreningens tillämnade kongress komma att taga sin början. Enligt Zeit lär Preussen då komma att föreslå en nedsättning så väl i spanmålssom jerntullarne. HOLLAND. Omvalen den 27 Maj till 2:dra kammarens kompletterande hafva utfallit till öfvervägande fördel för ministeren. Det reaktionära och ultra-protestantiska partiet har alltså en betydlig majoritet i kammaren. Kamrarne äro sammankallade till d. 14 Juni. BELGIEN. Kamrarne ha nu oficielt blifvit underrättade om kronprinsens sörestående giftermål med österrikiska erkehertiginnan Marie. SCHWEIZ. Förvecklingarne med Österrike börja åter taga en fredlig vändning. Osterrikiska regeringen har, rörande grefve Karnickis