tet kräk under 6 dagars bortovaro i vilda skogen, der han var blottstäld för den rysliga plågan hungern, äfvensom. så godt som naken, måste under kalla nåtterna ligga på bara marken. Här se vi Guds vakande öga och allt beskyddande band, som höll vård öfver detta oskyldiga kräk. Må vi utaf detta exempel lära, att aldrig misströsta på Guds hjelp i nöden; utan alltid med trygehet förtrösta på honom, som förmår göra utöfver allt det vi besäre eller tänke.,