Utrikes Nyheter. Med de i går anlända danska tidningarne hafva underrättelser anlandt från London af d. 27 och från Paris al d. 28 Maj. En telegrafunderrättelse från Odessa meddelar, att furst Mentschikoff den 23 Maj passerat denna stad. Man var der nedståmd och icke utan bekymmer för ett fredsbrott. Vid de interpellationer, som rörande den turkiska frågan ägt rum i engelska parlamentet hafva så väl lord Clarendon i öfverhuset som lord Russel i underhuset förklarat, att engelska regeringen är bestämd att upprätthålla turkiska rikets integritet, och att den deri handlar uti fullkomlig öfverensstammebe med fransyska regeringen. Lord Russel ansåg dock ingen anledning vara förhanden att tro på något fredsbrott mellan Ryssland och Turkiet, emedan han hade det förtroende till ryska regeringen, att denna ej skulle fordra något af Porten, som ej låter förena sig med sultanens fulla och oberoende auktoritet och med Europas fred. Under sitt tal framställde lord Russel i korthet det förut inträffade förhållandet med öfverste Rose, som under lord Stratfords bortovaro representerade England i Turkiet. Denne hade på storvizirens uppmaning afsandt en ångbåt att kalla den vid Malta stationerade engelska flottan till Dardanellerna, men amiralen på flottan Iydde ej uppmaningen, utan skref till London om förhållningsordres innan han lopp ut. Tre dagar efter sande öfverste Rose kontraordres till amiral Dundas, sedan storviziren försäkrat, att den engelska flottan un ej längre behöfdes. Härefter anlande lord Stratsord och bilade tvistepunkten om de heliga orterna. Rysslands derpå väckta anspråk om supremati öfver de grekiske trosbekännarne i Turkiet ansågo både de engelska och fransyska regeringarne vara hotande för Turkiets sjelsstandighet. Från Schweiz berättas genom telegrasdepesch al d. 29 Maj, att förbundsrådet i Bern beslutat inkalla alla trupper, för att når som helst vara marschfäårdiga. Den lagstiftande församlingen i Paris hade sin sammankomst den 28 Maj.