Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1853, sida 2

I Friskytten läses följande qvicka parodi: Kungs-Skju Sen. Till skjuts! till skjuts budkaflen går, Till kungs-skjuts sort! Så ropar sjerdingsman, som stär I bondens port. Ur skaklet spänner bonden då Sin häst så kär, Och lyfter skanken, koxar på Om skodd den är. Hans pojkar klappa brunte god, Vid smeket van, Och sucka ängslige i mod: Nu tar dig F—n! Och dottren lagar matsäck till Åt kära far; Två kakor bröd, en spicken sill Är hvad hon har. Sin skillings-sedel tar han sist, I sorgset mod. Du är en lycklig man förvisst. Du bonde god! Ej herremannen, ej din prest Den äran nå, i Som du, att sprängd sin bästa häst I kungs-skjuts få. Nu samlas hållet, flaskan går Med allo flit; i Man 8 timmar vänta får På kungasvit. Men länsman sitter på sin häst, Så mörk i håg; Af alla sliter han dock mest På slika tåg. Nu går ett sorl kring bondelag: Den lycklig är, Som får så ut sitt korn i dag Och ej stå här. Mig tyckes, skriker långa Jan, Frispråkig nu, Att ho ha kunna blitt i stan Den gamla sru. Då lyfter länsman pliten sin Och ropar: tyst! Du Jan, du akte käften din, För än ett knyst. Med löf bekläden grindens stack Och blomsterskrud, och hurren, sakramenska pack, Då jag ger bud. Du tiggare som här ses gå, At fanders dra! Och piskas du ej eljest blå Må F-n mig tal Men väntan ändas -— nu i fläng En vagn man ser, Två kockar och en kammardräng Sig vräka der. Och flere komma — skrik och rop Spänn ur, spänn för! Din sölkorf! du din gamle glop, Dig vänd och rör! Då sucka böndren: Herre rör De kuskar du! Du kreaturens suckan hör, O hjelp dem nu! Nu spränger kronofogden fram, Landshöfdingen Derefter, och — ur moln af dam — Hingstridaren. Stor sak i korn och kampar, — men Nu hurren gällt! Sen piskan höjes, snart har den Till afsked smällt. I stoppad stol och under tak Far kungsskjuts grann; Men illa hänger Tolfman bak Och Riksdagsman. Trolhåtte kanal-lista för Maj och Juni månader.