Utrikes Nyheter. Såsom postgången hittills varit arrangerad, hade vi under vanliga förhållanden i dag icke haft att meddela senare utländska nyheter, än dem vi bekommit med den i går landvägen anlända Hamburgerposten af den 24 Maj. Men på privat väg har det benäget lemnats oss del utaf 2:ne färskare nummer af Börsenhalle, nemligen för den 25 och 26 dennes, hvilka hitkommit med Hamburger-Packet. Bland de notiser, som dessa tidningar innehålla, ådraga sig de från Turkiet förnämsta uppmärksamheten. Då man nu får närmare och säkra underrättelser om den nya turkiska ministerens sammansättning, så kommer man till ett helt annat omdöme om betydelsen af den timade ministerförändringen. I början ansåg man den antyda en omkastning till asgjord fördel för Ryssland, som nu snart skulle se sina fordringar uppfylda. Nu, sedan de förra uppgifterna blifvit beriktigade och man inhemtar, att Reschid-Pascha, den gamle reformvännen och Ryssarnes mest afgjorde motståndare, öfvertagit ledningen af de utrikes angelägenheterna, betraktar man fortsättningen af Portens motstånd emot den öfvermodige grannens fordringar och anspråk som en gifven sak. Ja, ett par utländska blad vilja till och med veta, att Porten med nej besvarat Rysslands ultimatum. Portens mod, heter det, upprätthälles af löften om Frankrikes och Englands understöd jemte det hoppet att Österrike och Preussen ej eller skola tillåta Ryssland att uppsluka Turkiet. Från ett annat håll förmäles deremot, att om Porten visat eller visar något vankelmod, så är detta en följd af engelske gesandten lord Stratfords odeciderade hållning. Enligt hvad Times berättar, hade furst Mentschikoff, som i början uppträdt ojemförligt fogligare, straxt efter enkesultaninnans död ändrat hållning och i en pockande ton sökt genomdrifva siua fordringar. Då sultanen i sin mor, som varit ett särdeles klokt och kraftfullt fruntimmer, förlorat ett säkert stöd och en rådgifverska, till hvars råd han alltid med oinskränkt förtroende lyssnat, så hade väl Mentschikoff beräknat, att det nu skulle vara lätt att aftruga den handsallne sultanen hvilka inrymmelser som helst. Men deruti missräknade sig dock ryssen, ty sultanen, i stället för att låta skrämma sig, blef uppbragt öfver hans ogrannlaga och sramsusiga beteende och inkallade i harmen uti sin konselj nya råädgifvare, som ägde tillräckligt mod och fosterlandskärlek för att, som sig borde, emot Rysslands anspråk häfda rikets ära, värdighet och intressen. De förnämsta medlemmarne i den nya ministeren äro: Mustapha Pascha, storvizir; Reschid Pascha, utrikesminister; Mehemet-Ali (hittills storvizir), krigsminister; Fuad-Effendi (samma man, hvilken som utrikesminister fick stryka på foten vid Mentschikosss ankomst), inrikesminister. Det synes bekräfta sig att Mentschikoff, då den 10 Maj gått förbi, utan att han erhållit något svar i sitt ulumatum, beviljat Porten ytterligare uppskos. Men huruvida detta ännu räcker, eller något nytt erhållits, eller underhandlingarne äro afbrutna, är ännu tills vidare obekant. De senaste underrättelserna från Konstantinopel, hvilka ankommit på telelegrafväg och alltså äro helt summariska, gå till den 16 och förmäla, att den nya ministeren är antirysk och belägenheten anses som ganska kritisk. Notiser från Malta af den 18 Maj förmäla, att engelska flottan ännu låg qvar derstädes och ej eller troddes skola lemna dessa farvatten, men man kände då likväl ännu icke der de senaste tilldragelserna i Kostantinopel. Franska flottan låg likaledes qvar vid Salamis. Times har nu äntligen fått ögonen öppna för de faror hvarmed Turkiet hotas samt anser detta lands ställning vara så mycket betänkligare, som, enligt dess förmenande, oöfvervinnerliga hinder möta för en enig samverkan mellan Europas öfriga stormakter till Turkiets skyddande emot Rysslands anslag. Deremot tror den halfminsteriella Globe en sådan samverkan icke vara så svår att åstadkomma och anser för otroligt, att Turkiet skulle lemnas i sticket af England. En annan nyhet för dagen, den der torde komma att hafva ganska vigtiga följder, är att O