Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 maj 1853, sida 1

Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. fr. N:o 120.) Röding skulle naturligtvis vid begrafningen fungera som värd, och då hans ussigt var att söka den nu ledigblifna komministraturen, så ville han ge sörsamlingsboerna en vink om, att de hade att vänta sig ett gästfritt hus, när han en gång blefve husbonde på Björkudden. Det sattes derföre upp en ganska ansenlig nota på specerier, som skulle reqvireras på räkning från Bäckström Westman i Linköping, och när Clara en gång vågade göra sin mor en föreställning häröfver, så väl emedan detta icke vore öfverensstämmande med den hädangångnes vilja, ej heller att det vore rätt att så disponera boets tillgångar, då de ej mera vore att betrakta såsom den efterlefvande modrens och dotterns, utan kreditorernas egendom, så afspisades hon med, att först och främst den salige döde hvarken hade godt eller ondt af att de esterlefvande på detta sätt nedrade hans minne, samt för det andra, att då kreditorerne i allt fall skulle ta alltsammans, så vore det så mycket större skäl att vid detta ullsälle ej se på styfvern. Claras protest emot en sådan uppfattning af den aflidnes yttersta vilja hjelpte sålunda till ingenting, och hon måste nöja sig med att i tysthet för sig sjelf inlägga en reservation emot ett sådant förfarande. Begrafningsdagen kom. De bjudna hade infunnit sig mangrannt, ty ingen ville försumma den sorgligt