Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1853, sida 3

dag af 6,610 till Bko Rdr 11: 37, Bko AK 17,970 till 127 sk., Frs 68,250 till 22 sk. 5 r. samt FI. 6000 till 1187 sk., allt för vexlar å 90 d. d. London den 20 Maj 1853. (Från Suse Sibeth). Europa har sedan några dagar vaknat ur en sethargie, hvari det försänktes genom väderlekens mera än vanligt extravaganta beskaffenhet under de tre eller fyra sista månaderna. Man kan knappt säga att någon vår existerat detta år; årstiderna vinter och sommar hafva liksom öfvergått i hvarandra och sydliga Europa har icke utgjort något undantag i detta fall, som i norden icke så sällan yppar sig. Emellertid tycks ingen eclatantare och allmännare nackdel hafva uppstått för de europeiska nationerna af den långa vintern, med undantag af den stora inkonveniensen på många ställen, att i fabriksdistricterna för-arbetena för vårhandeln, ibland andra beklädnadspersedlar, icke haft det förmodade resultatet, emedan ingen vår visade sig; och för sommarhandeln tycks man icke öfverallt vara så förberedd, som vanligtvis är fallet. Af dessa orsaker torde en viss apathie kunna förklaras, som sedan ett par månader visar sig för nästan alla brancher af kontinentalhandeln. Denna apathie framkallas icke af någon politisk osäkerhet; — från det hållet är man temmeligen säker, då alla år från år klarare än förr inse, att den anda, som lifvar de nu lefvande generationerna, endast sträfvar efter materiella fördelar, dem man till och med uppsöker hos antipoderna, — och icke att föra krig, som egentligen är ändamålslöst, ty passionernas tillfredsställande och de materiella fördelarne för en enda menniskokast, som utgör en oändligt ringa proportion af den civilicerade verldens hela hefolkning, är icke något ändamål för millioners väl, hvilka hafva rätt att göra anspråk derpå. Väderlekens nyckfullhet under de sednaste sex månaderna tycks dock icke hafva varit utan skadligt inflytande på agrikulturen. Våra vänner i Tyskland känna bättre än vi den skada, som köld och väta åstadkommit i deras hemland. Här i landet äro omständigheterna sådana, att omkring en fjerdedel eller en tredjedel mindre hvete kunnat utsås, men naturligtvis så mycket mera korn, hafre etc. Sädesfälten se. losvande ut, och utsigterna för en gifvande spanmälsskörd äro nu icke mörkare än vanligt vid denna årstid. Våra spanmålsmarknader äro fortfarande lika tryckta, som de redan varit i flera månader. Allt hvad vi och andra kunna säga derom, sammanfatta vi i den försäkran, att lifsmedeln icke allenast för närvarande äro tillräckliga, utan att äfven medlen att anskaffa mera äro väl kända och ligga nära till hands, ty de sruktbara länderna i södra Ryssland lemna oss genom hamnarne vid Svarta hafvet och Donau år från år mera spanmål; Amerika har nästan årligen ett öfverskott, och andra länder sälja gerna till oss sitt hvete, när vi betala något mera derför, än hvad de erhålla på sina egna marknader. Utsigter till höga priser äro således här i landet nästan otänkbara, så vida icke skördarna blifva svaga öfver nästan hela jorden. I våra penningemarknader bibehåller sig stark begärlighet. Millioner komma hit ifrån Californien och Australien och gå åter sin väg, emedan en mycket större begärlighet nu visar sig i hela verlden efter penningar, särdeles efter myntadt guld. Emellertid äger engelska banken ännu alltid ett bullionförråd af 18,000,000 — det är således sannolikt att penningvärdet på våra marknader icke kommer att öfverstiga 3 procent pro anno. Under alla dessa omständigheter synes det oss att utsigterna för goda affärer under förestående säsong äro Så gynnnande, som någonsin något år vid samma tid, och det är tillfredsställande att veta att ingen håg för extravaganta spekulationer i varuhandeln visar Sig.