I ett så vidstrackt, så föga besolkadt, så till sin produktion, sin handel och rörelse i de aflagset liggande orter olika, land som vårt, är det just utsträckningen af riksbanksedlarnes gångbarhet, som betryggar banken mot alltför brådstörtande silfveruttagningar; naturligtvis förutsatt, att dess sedlar ej utgifvas i öfverdrifven proportion till inlösningsförmågan, hvilken åter icke beror af metalliska kassan allena, utan äfven i Riksbankens utrikes kredit och fordringar på korta tider. bå sedelmassan nemligen är mera jemnt spridd öfver hela landet, stadgas bruket deraf i rörelsen vida bättre, än om den, hopad på några få orter, lättare vandrar derifrån under missgynnande konjunkturer. Det är för arbetet och de jemnare, dagligare handelsföretagen, som penningen hulvudsakligast behöfves. De stora och tillfälliga handelsföretagen kunna väl för ögonblicket behöfva den, men de grundas väsendtligen på kreditpapper och dessa på varuhandelns utbyten. Det kan således antagas såsom säkert, att då man ej gerna bör befara, att en allmän missgynnande konjunktur skall inträffa för alla våra näringar och alla våra produkter, utan vanligen, då den inträffar för några, somliga andra förbättras, måste sedelstocken, då den blott består af Riksbankens sedelmynt, vida mindre kunna hopas vid bankoluckan, än om man genom privatbankernas sedlar befordrat riksbanksmyntets bortdrifvande ur aslagsnare orter till de delar af landet, der kapitaloch kreditkrafterna äro störst, och då det för ögonblicket skulle löna sig lättast förmå att kasta sig på uttagning af silfvervalutan. Det är således antagligt, att om 7 millioner bankosedlar utgifvas efterhand, till filialbankers rörelse, skulle deraf åstadkommas en vida mindre tryckning på riksbankens metalliska kassa, än om man