nmim ..66 2 82 Erkehertig Wilhelm har stalts i spetsen för armåens förvaltningsdepartement. Fursten af Montenegro har anträdt återresan till sitt land, sedan han blifvit dekorerad med jernkrone-ordens första klass. Enligt en korrespondens från Wien af den 12 dennes skola flera lombardiska emigranter hafva ansökt om tillåtelse att få återvända till Lombardiet, och man trodde, att icke endast denna tillåtelse skulle beviljas, utan att äfven det å deras egendomar lagda beslag skulle på samma gång upphäfvas, under det vilkor, att de förbundo sig att icke mera sysselsätta sig med politiken. RYSSLAND. Petersburgerbladen skryta med nya fördelar, som ryska trupperna skola hafva tillkämpat sig öfver bergsfolken i Kaukasus. Existerade dessa segrar mera i verkligheten, än på papperet, så borde Ryssarne för längesedan hafva aldeles tillintetgjort den handfull bergsboer, som i dessa trakter motsätta sig deras vapen. Ä SARDINIEN. Åsven senaten har nu beviljat anslaget af 400, 000 francs till understöd åt de lombardiska emigranterna. TURKIET. Det är numera stäldt utom allt tvifvel, att furst Mentschikoff öfverlemnat Porten ett ultimatum. En uppsats i franska Monitören bekräftar fullkomligt den förut medelst telegraf från Marseille meddelade underrättelsen, att furst Mentschikoff formligen sordrat, att Ryssland må erkännas som skyddsmakt för Portens undersåter af grekiska trosbekännelsen. Monitören uttalar icke ordet ultimatum, men den antyder att ryska sändebudets fordran har denna karakter. För öfrigt säga tvenne halfofficiella franska tidningar, Patrie och Constitutionel, uti en notis, påtagligen härflytande från samma källa som Monitörens uppsats, uttryckligen, att Mentschikoffs fordringar äro framstälda i ett ultimatum och att han derå begärt ett skyndsamt svar; Constitutionel säger inom 5 dagar, Patrie senast den 10 Maj. Notiser, anlända öfver Triest och daterade Konstantinopel den 9 och alltså 2 dagar färskare än de öfver Marseille ankomna, förmäla imellertid, att furst Mentschikoff skulle hafva beviljat Porten 8 dagars rådrum för att fatta ett afgörande beslut. Enligt samma notiser gick Porten till råds med engelska och franska sändebuden, hvilka via Marseille sände depescher till sina regeringar. Beträffande frågan om de heliga orterna förklarar Monitören, att Rysslands anspråk icke äro af den natur, att de rubba den öfverenskommelse som franska sändebudet Lavalette i denna angelägenhet afslutat med Porten. Tuilerierhofvet skall af Ryssland hafva erhållit en särskilt lugnande förklaring i detta hänseende. Detta är alltså en afgjord fråga, i anledning af hvilken ingen orsak är att befara någon särskild brytning emellan Ryssland och Frankrike. Då Monitören för öfrigt förklarar, att om Rysslands fordringar komme att föranleda förvecklingar, erhölle orientaliska frågan en europeisk karakter och att alla de makter, som undertecknat fördraget af den 13 Juli 1841, då skulle finna sig inblandade deri lika mycket som Frankrike, synes dess uppsats hafva för syftemål att gifva tillkänna, det Frankrike i denna fråga har samma ställning och samma intresse som de andra europeiska makterna och följaktligen icke kan komma att stå isoleradt i densamma. Augsb. allg. Zeit. innehåller en underrättelse från Konstantinopel af den 5 dennes, enligt hvilken Ryssland af Turkiet äfven fordrar asträdandet af hamnen Batum eller Batun vld svarta hafvet, hvilken, försedd med den såkraste ankarplats, skulle blifva en förträfflig station för ryska flottan, och, i anseende till sitt läge, tillika en ypperlig operationsbasis i alla företag, icke blott emot sjelfva Turkiet, utan äfven emot Kaukasierna och Perserne. Till Triest ankomma resande, hvilka lemnat Konstantinopel den 9, berätta att engelska flottan lemnat Malta. Detta skulle vara en vigtig händelse, om den vore grundad, hvilket dock icke är så aldeles troligt. — Enligt berättelser från Athen af den 13 Maj, kryssade då franska flottan i bugten af Salamis. Mentschikosls uppträdande i Konstantinopel förmäles i bref från Athen hafva betydligt ökat Rysslands inflytande i Orienten. De grekiske kristne sätta allt sitt hopp till Ryssland, och se i denna makt den blifvande befriaren från turkiska öfverväldet. I Athen hafva des