HHHzi3i3i:ii3iiiniHggnmnm: T tvång kunna förändras; ty om man ock genom kreditlagar och allmänna låneanstalter tror sig kunna reformera folkets lynne och afhjelpa dess behof, så kunna de svårligen förändra landets natur, och blott långsamt afhjelpa de svårigheter, som hårdt klimat, bristande kommunikationer, befolkningens gleshet, o. s. v. medföra. Men betraktom saken närmare! Om förhållandet i det ena landet är, att va ruförsäljning sker mot vexlar på t. ex. 90 dagar (osta nog sker det på half ärs kredit): att tjenaren betalas för vecka eller månad; handtverkseller fabriks-arbetaren för dag eller vecka; stattorpare, i fall sådane finnas, likaså; samt att största delen af de öfriga klasserna hålla räkning med sin bankir, der de ofta äro skyldige vida mera än de hafva för tillfället insatt — och om deremot i det andra landet man försäljer på års-kredit; lemnar tjenaren blott halfeller hel-årslön; betalar arbetaren månadspenning; gifver stattorparen sina ringa kontanter, kanske högst halfårsvis, o. 8. V., samt i brist af bankirer och banker, som hålla räkning eller lemna folket tillfälle att draga ränta af sina smärre kontanta behållningar, tvingar det, att söka inteckningshandlingar för äfven mindre kapitaler, under det man tager en stor del af sina behof på kredit; — om vidare i det ena landet omsättningar af varu-tillverkningar och varu-upphandlingar kunna ske 6, 8 till 12 gånger om året, i stället för i det andra, kanske högst 2 eller 3; — månne ej då, om man kunde beräkna hvad på en viss dag, t. ex. den 30 Dec. hela skuldsättningen utgjorde, i proportion till folkmängd och förbrukningsvärdet, den skulle kunna i begge länderna vara ungefär lika? Vi föreställa oss möjligheten, ja nästan sannolikheten häraf; ty man måste alltid ihågkomma, att sjelfva de internationella förhållandena göra för handeln nödvändigt att snarare bringa kreditbruken till jemlikhet med andra länders, än att qvarhålla dem i ett skick som försvårar handels-gemenskapen. Handeln är, i ekonomiskt afseende, regulatorn af menniskoslägtets förhållanden. För mer än tre sekler sedan gåfvo Lubeckarne i Stockholm 2 å 3 års kredit. För två sekler sedan gåfvo Holländarne der och i Götheborg 15 å 18 månaders. Ännu för femti år sedan, gäfvo våra svenska handlande, utan invändningar årskredit; och i dag ser man huru det prutas på 3 å 6 mänaders. Kan man då med skäl klaga, att ej svenska folkets skuldsättning — allt räknadt i förhållande till folkmängd och varumassor — snarare måste vara i aftagande än tilltagande. Kommitterade sjelfve erkänna ju, att handeln nu mera än förr drifves med inhemska kapitaler. Detta förhållande vittnar ju, att skuldsättningen, hvad varukrediten angår, måtte till utlandningen vara förminskad; och då, såsom vi visat, kredit-tiderna inom landet kunnat förkortas, så måste äfven detta slags skuldsättning inom landet vara förminskad. Man bör nemligen ej sörblanda fastighets, hypothekslånen uteller inrikes, med handels-krediten. De äro af helt annan natur. Hvad beträffar borgensoch kontra-förbindelsernas öfverdrifna bruk i vårt land, så kunna vi, under omöjligheten att beräkna till hvad grad det användes i andra länder, gerna medgifva både faktum och olägenheterna eller vådorna deraf. Men vi vilje erinra om, att detta samma system har länge annorstädes och äfven litet hos oss bedrifvits under andra former, till verldshandelns otroliga framgång och nytta. Vi fråge, nemligen: hvad innebär i de flesta fall vexeln annat än ett slags borgensansvarighet, oftast af acceptanten åtagen eller af endossenten begagnad,i förtroende på andra? Hvad är blanco-krediten annat än ettslags kontra-förbindelser. Det är dock dessa kreditzbru : som medföra under sekler de stora handels. husens ofantliga penning-rörelse, börsernas makt och Rotschildars omätliga förmögenhet.Men ändock vill man, om ej öppet, ty det kan man ej, utan medelst indirekta ordnanden förneka folket att begagna borgen i Sina mindre transaktioner. Motsörbindelsers missbruk har ju vår lag redan bestraffat. Annu en gång: man glömmer, att handeln är utbytet af de menskliga krafterna, och att på utbytet af dessa beror alla folks, alla klassers, alla individers fördel och bästa, de ringares lika såväl som de mäktiges. Dessutom: är då väl den ena menLo oo orh hiträdan ll andra ett