förhållande länder den nitiske och väl akrediterade liraren till heder. Till elevernas beröm må äfven nämnas, att de samtligen med nöje och uppmärksamhet begagnat det gifna tillfället till undervisning, samt att ingen enda af dem genom eget förvållande uteblifvit någon timma under den tillryggalagda terminen. Urr Dickson som sjelfve vore närvarande vid examen lofordade läraren och tillkännagåfvo sin belåtenhet med elevernas ådagalagda framsteg och låto vid examens slut utdela biblar, nya testamenten jemte andra gagnande böcker, såsom premier åt de skickligaste, samt yttrade några välvilliga och uppmuntrande ord till de unga, att genom uppmärksamhet, ordentlighet och flit söka att blifva gagnande rättskaffens menniskor till nytta och glädje för sig och andra. Det hela vid denna examen och de dervid närvarande personligheterna framställde en vacker tafla ur det verkliga lifvet värd att antecknas och minnas; å ena sidan rikedomens representanter, som med välvillig faderlig omvårdnad egna personlig uppmärksamhet och omtanka åt sina arbetares sanna väl, samt å den andra arbetets unga söner, som genom flit och ett tacksamt erkännande af denna omsorg, deraf söka göra sig förtjente. Måtte exemplet vinna efterföljd hos alla dem som sysselsätta ett större antal arbetare, synnerligast unga, hvilkas arbetskrafter man anlitar, utan att egna någon tanka åt deras inre menniskas daning och förädling, hvarigenom desse lemnade åt sig sjelfva, utsatte för frestelser af många slag lätteligen förfalla till sedeslösbet och brott och så medelst gå en mörk och hotande framtid i möte. Man har ofta och icke utan skäl hämtade från de rikas egoism och liknöjdhet för de arbetande klassernes bästa, framställt ,,Penningen och Arbetet såsom tyenne mot hvarandra fiendtliga makter, ehuru de betingas af hvarandra och tillsammans utgöra de tvenne mäktiga häfstängerna för det materiela lifvets utveckling och bestånd. Genom de rikares ändamålsenliga och välvilliga omtanka för arbetarnes upplysning och välbefinnande kan försoningens väg på ett verksamt och önskvärdt sätt öppnas dem emellan och en välsignelsebringande samverkan uppstå till ömsesidig båtnad, till menskligbetens glädje och hela samhällets oberoende sällhet och lycka. —8.