tyckas, kunna vi ännu icke lemna detsamma alldeles å sido. Bland de berättelser, som blilvit oss meddelade, anföra vi en, derföre att den är ifrån fullkomligt pålitlig källa och innehåller en säkert helsosam varning, att ej drifva experimenterna med okända krafter för långt. På C. bruk i Dahlsland hade man såsom öfverallt sysselsatt sig med borddansen. Experimentet lyckades och bordet dansade förtvifladt. En af deltagarne, fröken X., fick slutligen genom den fortsatta ösningen en sådan kraft, att hon, såsom det heter i brefvet, genom att lägga händerna på en stol fick den att gå till höger eller venster, hoppa och bete sig huru hon besallte med rösten. Slutligen fick hon äfven en med linne öfverfylld byrå att röra sig och hoppa, såsom de andra möblerna, men blef då så matt, att hon gick ut i rummet bredvid, att hvila sig. En liten stund derefter gick värdinnan på stället, fru S., till fröken X. och fann henne då sjelf dansande i den vildaste dans, hvari hon ej kunde hejdas. Tvertom släpade hon fru S., som sökte hejda henne, med sig i dansen och fortfor dermed till dess flera personer tillkommo. Efter en qvarts sädan paroxysm föll fröken X. i vanmakt, men återsoll ofta i spasmodiska skratt och ryckningar. Alla närvarande blefvo förskräckte och bud skickades genast till närmaste stad efter läkare. Tillsalligtvis anträslades der en person, som öfvat animala magnetismen och som dermed lyckades återföra fröken X. till hennes normala tillstånd, sedan alla använda läkemedel varit overksamma. Oresunds-Posten, hvars red. visst ej hör till lättrogna, anser äfven faktum konstateradt och yttrar om de vetenskapsmän, som för detsamma sökt sådana förklaringsgrunder, som ins. i Aftonbladet och professorerna Eschricht och Holten i Fiedrelandet, följande, som fullkomligt instämmer med hvad Hand. Tidn. längesedan tagit sig friheten tänka i saken: Till detta yttrande vilja vi slutligen blott lägga några ord ur ett enskilt bref ifrån en person, hvilken både såsom naturvetenskapligt bildad och såsom författare äger en icke ringa auktoritet i vårt land. Han skrifver bland annat följande: Bordrörelsen är konstaterad. Den är uppslaget till en ny rigtning i vetenskaperna och kommer utan tvilvel äfven att äga inflytande på våra religiösa föreställningssätt. Sakert är att vetenskapsmännen (våra s. k. natursuskare) skola uppgifva dussintals förklaringar och snärja in oss i fraser, hvarmed de inbilla de okunnige eller dem som ej orka tänka, att de veta något, då de i sjelfva verket veta rätt litet. Dbet gisna är, att det sinnes en natur som vi ej förmå satta med våra nuvarande sinnen, och att vi till denna natur slå i närmare vexelverkan än vi vilja erkänna. Dessa för oss ofattliga krafter ingripa i hela skapelsen; vi lefva och röras inom deras sfer, se strödda yttringar af deras tillvaro, men förmå ej förklara dem annat än genom en byggnad af hypotheser, som ramlat blott ett barn gör en fräga?. vår tid är materialistisk — den behöfver en stöt, ty säsangan, fördomen och begäret att göra sig märkvärdig inom det omöjliga skall i det längsta sträfva emot. Äfven om de klappande andarne äro en sanning, skall man snart tydligen förklara fenomenet genom galvanism eller animal magnetism, af hvilka det sednare förklarar saken litet som det förra, och vi skola slutligen få någon lärd, som vill konstruera hela andeverlden af kopparoch zinkskifvor, samt förklara andens olika tillstånd såsom härrörande af positiv eller negativ elektricitet. På detta sätt får man saken naturlig — cen sanning så till vida, att alla galenskaper tyvärr äro ganska naturliga. Så mycket brefskrifvaren. Framtiden skall snart visa hvilken af de stridiga åsigterna blir den rätta.