Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1853, sida 1

— Att brusquera Kuno, sade hon omsider, tror jag inte går an. Det onda skulle derigenom blott kunna förvärras. Om man på något sätt kunde skicka bort den der mamsellen? Men det kanske möter svårigheter. Låt se! .. jag tycker mig hafva hört . . ja nu påminner jag mig det bestämdt . . . det lär vara någon prest som nyligen skall ha varit på Björkudden i friareärender . . — Hvad säger du! den kom då som från höjden. Ja, en prest . . . han skall verkeligen ha friat till Clara och fått ja. Nå hvad är det då att angsla sig öfver! men vet du också bestämdt att presten fått ja? — Inte alldeles bestämdt, men det tros. — Likagodt! hvad som icke är, kan bli. 1 värrsta fallet kunde man ju låta komministerns förstå, att om Clara tar presten, så bestå vi hemgiften . . . eller det kan göra detsamma hvarifrån hemgisten kommer . . alltnog! presten skall inte bli utan. (Forts.)