Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 maj 1853, sida 2

(not of the blest) utan de osaliges. Mannen har verkligen, utropar berättaren häraf, daterat denna afhandling i medlet af 19:de århundradet! — Till härvarande kommitte för det blifvande Nordiska Skollåraremölet har en skrifvelse ytterligare anländt ifrån den Stockholmska kommiten för samma ändamål, med tillkannagifvande, att sedan en mängd skollärare ifrån flera orter af riket förklarat sig benägna att deltaga deri, kommer det omtalade nordiska skollararemöfet verkligen att ega rum i Götheborg denna sommar. I afseende å den närmare ti den derför har Stockholms-kommitteen föreslagit den 23 nästkommande Juli, på grund, hufvudsakligen deraf, att alla nordiska skollärare vid denna tid hafva ferier, hvilket ej varit händelsen om den förut föreslagna dagen, nemligen den 8 Augusti, blifvit antagen, emedan norrmännen då redan begynnt sin läsning. Hvad Stockholms-kommittten sålunda föreslagit blef af härvarande kommitte, vid dess i går hållna sammankomst, antaget, och komma till följd häraf inbjudningar till mötets bevistande att med det första utfärdas. — Vid nämnda gårdagssammankomst valdes hr mag. Bruhn till vice ordförande för härvarande kommitt6, under rektor Fagerbergs frånvaro i sommar. Denna kommitts består af föreståndarne för de förnämsta publika och privata läroanstalterna härstades, nemligen hrr rektor Fagerberg, löjtn. Schultz, löjtn. Pettersson, d:r Heinemann, mag. Lindhult, mag. Mejerberg, mag. Leffler jemte magistrarne Brukn och Rudgren. Af hr Ridderstads ,Far och Son, har 10:de häftet utkommit. Författaren fortsätter med konseqvens utvecklingen af sin tendens: bränvinets och fyllerilastens förderflighet, hvilket thema han har en beundransvärd förmåga att utföra i alla möjliga variationer. Kanske går detta här och der till något för stor omstandlighet, till mehn sör sjelfva handlingen, som till följd deraf framskrider alltför långsamt. Annu har visserligen ej intresset för händelserna slappats, men det är fara värdt att så sker, derest förf. uppehåller sig för länge vid detaljer, särdeles vid reflexionerna, hvilkas brist på nyhet ej ersättes af äfven det vackraste framställningssätt och de mest mångfärgade bilder. Emellertid emotser hvarje läsare, med nyfikenhet utgången af de invecklade händelserna. Al Engelsk Skönlitteratur i Svensk öfversättning, utgifven i Upsala, hafva 13:de häftet, som innehåller slutet på Riddaren af GWynne samt första häftet af Bulwers Romantiska skildringar ur lifvet i England, utkommit. Riddaren af Gwynne fortgår ända till slutet med mycken sriskhet i åtskilliga detaljmålningar, eburu händelserna hopa och utveckla sig något brådstörtadt. De politiska skildringar, som åt förra delen af arbetet gåfvo ett så högt intresse, upphöra nära nog alldeles mot slutet, sedan förf. låtit sina flesta politiska personligheter spela moralisk bankrutt. Då det var längesedan vi i Svensk öfversättning sett någon roman af Bulwer, skall utan tvifvel den nu begynnta emottagas med glädje. Vi känna ej på förhand My novel, men hafva hört sägas att den frejdade författaren i detta arbete icke skall förneka den talang i teckningen af karakterer och scener, hvilken, jemte händelsernas lyckliga sammanbindning och rikedomen på bilder och reflexioner, en gång gjorde hans författareskap så älskadt och beundradt äfven i vårt land. En daguerrotypist, hr Seyer, har, enligt hvad man af annons torde känna, anländt till staden. Af svårighet, t. 0. m. såsom vi hört sägas, omöjlighet, att erhålla någon mera tillgänglig, passande lokal, har hr Seyer nödgats slå sig ned uti trädgårdenjvid den s. k. Möllerska plantaget i Masthugget. Då det nu är temligen längesedan någon god daguerrotypist var här i staden, och då hr Seyer visar sig väl förstå sin sak och använda all omsorg vid narfräftftornas uffärandaga är dat traliot att han