Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 maj 1853, sida 2

Inrikes Nyheter. Götheborg Bord-dansen börjar nu blifva ett temligen utnött både samtalsämne och sällskapsnöje, och dock kunna vi ej undgå att ytterligare återkomma dertill. Faktum — att ett bord eller annat föremål, t. ex. en stol, en hatt o. s. v., kan bringas i rörelse genom blotta vidrörandet af menniskohänder, på sätt allmänt är kändt — är gifvet och konstateradt. Men de olika yttringarne af fenomenet lemna ännu ett stort fält öppet för försök och undersökningar, ett fält, hvars slutmål synes komma att ligga inom områden, som man minst af allt anat. Hvilken den verkande kraften är — det är den stora och svåra knuten, som måste lösas. Sedan våra naturvetenskapligt bildade män engång kunnat förmås att antaga det en verklig rörelse uppkom, utan att vara vållad af något medvetet eller omedvetet bedrägeri, sökte de en förklaringsgrund för densamma uti en ofrivillig muskelrörelse, åstadkommen genom armarnes och händernas långvariga qvarhållande i en ställning. Förgäfves invände man häremot, dels att rörelsen mången gång uppkom innan ännu någon: trötthet kännts af, dels att den icke uppkom oaktadt de försökande sutit tills de alldeles tröttnat upp, dels slutligen att den rörelse bordet skulle erhålla genom en sådan muskelkontraktion, väl kunde blifva en stillastående skakning, men alldrig ett kringgående. Vetenskapsmännen försvarade sitt påstående. — Experimenterna fortsattes och bordrörelsens karakter blef snart så prononcerad, att muskeltheorien måste öfvergilvas. Sökte man då hemta förklaringen ifrån elektriciteten och dess verkningar inom menniskokroppen, ifrån ungefär samma utgångspunkt som herrarne Carus i Dresden, om hvilka förut blifvit taladt i denna tidning. Men nu antogo fenomenerna åter en annan karakter, som kullkastade äfven denna theori — rörelserna hafva nemligen ganska tydligt visat sig vara beroende af menniskornas vilja. Borden gå åt höger eller venster, framåt eller tillbaka, lyfta på den ena foten eller på den andra, alltefter kedjans vilja. (Finnas stridiga viljor, så vinnes ej resultatet, hvilket i alla fall torde komma att rätt ofta misslyckas). Vi hafva, i förbigående sagdt, varit på förhand öfvertygade att saken skulle komma till denna punkt, emedan det helt och hållet instämmer med de fenomener, som inträffa inom den s. k. Animala Magnetismen, ehuru i denna vetenskaps användning hitintills man ej haft något begrepp om dess makt öfver döda ting. Det var i en slags förkänsla häraf vi redan i början af detta år, innan man ännu hört talas om någon borddans, vågade antyda, att Animala Magnetismen, sedan den blifvit tillräckligt utvecklad, skulle komma att gifva en ny upplagsända åt naturfilosofien och åt psykologien (läran om själen) och dermed icke obetydligt förandra hela det gamla föreställningssättet och de rådande filosofiska theorierna. Det synes som vore denna tid närmare än man anat. Sedan bord-dansen på detta sätt kommit, så att säga, in på menniskoviljans, på andens område, tyckte vi, med förlof sagdt, att det kun.2 BE på IV