Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 maj 1853, sida 1

hos henne vid det oväntade anmåälandet af grefvens ankomst en känsla, som hon trodde säga henne att grefven plötsligen kommit att erinra sig hennes behag, och grefvinnan, som just för dagen var desoenvrGe, i så måtto att hon, redan utledsnad vid den mängd krämpor som en längre tid sysselsatt hennes inbillning, ej ännu hunnit uttanka någon ny, föll på en ide, att grefvens besök möjligen var ämnadt att fylla ett tomrum i ledsnaden, och beslöt att arrangera sig derefter. IIon lat derföre ge sig en tunique af ganska retande facon, lät till och med kammarjungfrun applicera en smula smink på hennes kinder och lät slutligen den på sätt och vis orientaliska drägten kompletteras med en slöja af svart musslin, som föll ned från hufvudet ända ned till fötterna, och, för att säga sanningen, klädde henne rätt väl. Derpå, lutande sig ned på en ottoman i en ganska retande ställning, gaf hon kammarjungfrun en vink att allägsna sig, samt låta underrätta grefven, att han vore väntad af grefvinnan. Under de minuter som derefter förgingo innan grefven ankom, hade grefvinnan god tid att sysselsätta sin inbillning med hågkomsten af de ljufva stunder hon hade att tacka grefven för, och i detta ögonblick nästan ångrade hon att hon så länge exclusivt egnat sin dyrkan åt lakedomsguden.