Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1853, sida 2

en nyck för henne . . . nå det säger jag ingenting om ... gå på med det, du .. det ena goda förskjuter inte det andra . . . flickan ser täck ut nog. — Jag hoppas jag inte förstår min far. — Men jag förstår fullkomligt dig. Tror du att jag skulle vara en sådan pedant att jag hade något emot det? Kuno hade förstått. En hastig rodnad flög öfver hans ansigte, som derefter blef alldeles krit hvitt. Grefven som åter vändt sig mot fönstret, observerade icke hvad som föregick inom Kuno. — Jag säger ännu en gång . . . det der må du gerna roa dig med . . . bara akta dig för skandal ... men som jag säger — i höst komma Svaneskjolds hit . . . du bör begripa, att det är Fredrika Svaneskjold jag menar ... de måste tas emot magnifikt ... nya livr6er åt betjeningen . . . nya möbler i alla rummen, eller åtminstone i pragtvåningen ... men apropos! hur gick det med kammarherrefullmagten? har du fått den ännu? På denna fråga följde intet svar. Förundrad vände sig grefven om. I rummet fanns ingen mer än han. (Forts.) (NR VA EV