Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1853, sida 1

— pokondri, så bara betalade han, utan att pruta. Men denna hos honom rotade sörestallning — ty äfven han hade ett blindt förtroende för den tyske läkaren — kom bra till pass för mången då han kom hem. Redan dagen efter sin hemkomst, och efter att i vederbörlig form hafva upplöst den tillförordnade regeringen, hade grefven låtit sig föreläggas böckerna. I allmänhet hade han väl inga grundade anmärkningar att göra emot Kunos förvaltning, men bland utgistsposterna fann han till sin harm många, som han ansåg hade kunnat besparas. De bestodo till mesta delen af understöd, lemnade åt behöfvande af de underhafvande, äfvensom alskrifningar af skulder, till hvilkas liqviderande utsigt saknades. Äfven tyckte grefven att midsommarskalaset detta år kostat nog starkt, och kanske hade grefven utfarit i häftiga förebråelser emot Kuno, om han icke tillfälligtvis erinrat sig sin hypokondri, ty denna trädde nu emellan som en skyddande genius. Kuno slapp för bättre köp än han sjelf till och med hade väntat, och trodde sig deraf kunna sluta, att resan haft ett välgörande inflytande på fadrens medgörlighet i allmänhet. Han bedrog sig. Den tyske läkaren hade plott sagt, att grefvens hypokondri bestod i o