Padtoitial 110U -44k32144 !!17 117 PR Landsorten. Från Wenersborg berättas om en dvinna, som på ett hemskt sätt låtit sitt nyfödda barn omkomma sedan hon, begifvande sig från sitt hem för att dölja sitt tillstånd, om morgonen den 29 April framfödt ett barn ute på en äng, omlindade hon barnet med sin halsduk och handduk och lade det i förklädet, hvarefter barnet, som förut hade skrikit, insomnade. Modren insomnade äfven sjelf derefter och vaknade ej förrän mot middagen. Vid uppvaknandet betraktade hon ånyo sitt barn, hvilket hon trodde sig förmärka fortfarande sof, hvarefter hon äfven sjelf, med barnet liggande på sin arm, åter insomnade och vaknade först mot aftonen, då hon satte sig upp och fann barnet ännu sofvande. Nu aftog hon detsamma förklädet och bomullsduken och lade det, endast omhöljdt af handduken, ifrån sig på den fuktiga marken, hvarefter hon märkte att barnet frös. Sedan den olyckliga qvinnan en längre stund, intill solens nedgång sutit bredvid sitt barn och till en början åhört dess qvidande, hade hon, då hon förmodade det vara dödt, lagt detsamma under en enbuske och deröfver höljt enris och mossa, hvarunder hon ännu trodde sig höra ljud från det arma barnet. Misstänkt för brottet gick hon dagen derpå till stället och framtog barnet, som då var dödt. — Ingeborg Larsdotter, så hette qvinnan — har i följd häraf blifvit insatt i cellfängelset, för att der undergå ransakning och dom. Från Wexio skrifves: Hågen att öfverflytta till Amerika synes i år mer än vanligt hafva tilltagit bland allmogen här i länet. Ett större antal hemmansegare hafva förvandlat sina fasta och lösa egendomar i reda penningar i och för den långa resan. Deras hustrur och barn skola åtfölja, äfvensom tjenstedrängar och pigor. Likaledes lära åtskilliga soldater vid regementet redan hafva begärt och flere ämna begära afsked för att också emigrera till det ,förlofvade landet. Några af dessa ämna debarkera från Kalmar och en del från Götheborg. Ett större sällskap utvandrare hafva hos ombud här i staden låtit anteckna sig för afresa öfver Kalmar i nästa månad och äro kallade att infiinna sig här i staden den 27 April att bestämma viss dag för afseglingen, samt uppgifva till hvilka orter i Förenta Staterna de önska landstiga m. m. De flesta af dessa emigranter ämna köpa och bearbeta dervarande tacksamma jord, hvarför de, enligt från förut der bosatta vänner och anhöriga inhemtade upplysningar, icke blifva så obilligt beskattade som i Sverige, hvarest, isynnerhet i Småland, samtliga onera på en mindre hemmanslott ofta medtaga nära hela dess behållna afkastning. — Från alla delar af landet klagas öfver vårens sena ankomst, öfver qvarliggande isar och käle i jorden. Ännu den 4 Maj låg is på Wenern. Hela Dahlboviken allt intill Wenersborg var uppfylld af drifis; likväl ansåg man att den yttre sjön var isfri. Af sjöfolk, som upprest till åtskilliga hamnar af Wenern, har den underrättelse ingått att isen i vikar och fjordar slerestädes skall hafva varit ända till 5 qvarter tjock, hvaraf man slöt, att seglationen på Wenern ej skulle kunna begagnas på ännu ett par veckor. — Från Calmar skrifves att Maj ingått ruskig och kall; och af grönt syntes ännu den 4 nästan intet spår. Flyttsoglar hade dock anländt och bland dessa äfven svalorna (ifall de ej krupit fram ur vassarne!). I Calmar hamn hade emellertid en tid rådt stor liflighet och större delen af stadens handelsflotta var redan ute och gungade på de ur isens bojor lösta böljorna. — I Helsingborg har första Maj varit regnig och ruskig. Regnet hade emellertid gjordt godt åt jorden, så att rågarne omkring staden stodo ganska vackert. — På Gottland har, till följd af den sena våren, rådt en förfärlig foderbrist. Halmtak, t. o. m. 8 å 10 år gamla, hafva blifvit plundrade och de astöade rågåkrarne voro dock oupphörligt utsatte för de utsvultna fåren spåhelsning. Först den 26 April dref isen från Bursviken till sjöss. Det första fartyg som i år inlopp i Wisby hamn var ett med bränvin lastadt Blekingssartyg. — Hamnarbetet i Landskrona börjades i slutet af April. Det förnämsta som i år kommer att utföras är en större mur, som kommer att sträcka Sig från gamla skeppsbron 300 famnar utåt det s. k. Smålänningarefvet. ärförutan är man äfven sysselsatt med uppmuddring af åtskilliga grunda ställen i hamnen. Arbetet bedrifves hufvudsakligen af fångar. — Från Ystad klagas allmänt öfver foderbrist. I vissa socknar deromkring hade allmogen nödgats redan sista dagarne i April utsläppa sin boskap att lifnära sig af qvist och den obetydliga gräsmatta, som finnes qvar efter fjolårets vext. I Jönköping har kontorsskrifvaren Strand, som skött expeditionen på postkontoret i staden, under öf