Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1853, sida 1

AA NOM UU VX ————— bifallssorl, och när slutligen baron Palmsvärd, med mera välmening än skicklighet, föreslog värdens skål, öfverskyldes hans ovana såsom talare genom eft plötsligt inbrytande väldigt hurra! som dånande upprepades af den i parken församlade allmogen. För dem som ej fått rum i paviljongen, hade direktör Floren, frälsekamrerarn Åkersält och herr Linial haft värdskap, och grefve Gyllenkrona hade fullt skäl att vara nöjd med det sätt på hvilket de skött sitt kall, ty allmogen syntes visst glad, och en och annan kanske till och med upprymd, men ingen lät beträda sig med något oskickligt uppförande, såsom vanligen är fallet med den svenska allmogen, när den öfverlemnas åt sig sjelf, ty vid sådane tillfällen äro alla allas fiskal, och stackare den som skulle vilja störa ståndets ambition genom att ta för sig mer än han orkade bära. Det dröjde både länge och väl innan alla hunno att betacka Kuno för den prägtiga välplägnaden, och detta skedde icke med denna ceremoniösa stelhet, som blott häntyder på att det skulle så vara, utan alla kände sig verkligen tacksamma, icke så mycket för den mat och dryck de fått — hvilket väl också kunde vara en god sak — utan det hjertliga och upprigtigt välvilliga sätt, hvarpå Kuno utöfva