Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. fr. N:o 1073.) Sjelf fungerade Kuno naturligtvis som värd vid herrskapsbordet. Isade han fått följa sin önskan, så hade Clara blifvit en af hans bordgrannar — detta gick icke an, ty för etikettens skull hade han till bordsgrannar måst välja de förnämsta i sällskapet — friherrinnan Palmsvärd och hofmarskalkinnan Tigerhufvud, men han hade åtminstone den glädjen att ha henne midt emot sig. Det fanns mat och vin i öfverflöd — icke några rariteter, men dock allt som behöfdes för att tillfredsställa en icke förskämd goms fordringar — vinet flödade, champagnekorkarne smällde. Redan vid första rätten hördes bakom den gröna. löfväggen en glad taffelmusik exequerad af tolf regementsmusikanter från Linköping. Vid desserten inbars ofantliga bålar — Kuno proponerade de vanliga skålarne med en ledighet och ett behag, som angenämt slog an på alla sinnen, och hvilken uppfattning för hvarje gång tillkännagass genom ett