Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 maj 1853, sida 1

Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. fr. N:o 101.) Trettonde Kapitlet. NIIUSOmmATufLHOnen. Midsommarastonen var inne. Magister Röding var rest, och hade dessförinnan sagt ifrån. Det torde vara bäst att bespara läsaren beskrifningen på den töte a tåte med Clara, deri magistern framförde sitt ärende. Summan af hvad han hade att säga henne, var att han trodde att de med Guds hjelp i en framtid skulle komma att slå sig ut, jemte flere sådane förespeglingar, hvarpå Clara hörde med all tålsamhet, utan att svara ett enda ord, men då magistern, tagande hennes tystnad som samtycke, begärde lilla pussen för att besegla det efter hans föreställning slutna förbundet, och för berörde ändamål räckte fram sin breda mun — då blef hon så till sig, att hon började att gallskrika som ett litet barn, som blifvit anfallet af en larmande hund. Modren kom in med hjertat i halsgropen, och då hon