Styckegods. Också en Eränvinshistorla. Till Westmanlands Läns Tidning har hr grefve G. G. Lewenhaupt på Carlslund insändt följande berättelse, daterad Carlslund den 12 dennes: Förliden Lördags eftermiddag upptogos och infördes härstädes tvenne barn från Skerike socken, nemligen: gossen Fredrik Reinhold Jansson, efter uppgift 13 år gammal, och hvars moder enkan Lisa lärer vara boende i Finsta Mellangården, samt gossen Carl Fredrik Lundqvist vid samma ålder, dock betydligt mindre till vexten. Båda dessa barn voro öfverlastade af bränvin, men synnerligast Jansson till så förfärlig grad, att han oupphörligt tumlade omkull, och då han, medelst mycken ansträngning af den lilla kamraten, kommit upp på benen, föll han åter pladask till marken. Det skulle kunna anses oförklarligt, huru de kommit så pass långt från sista krogen, om ej kunde antagas, att det förtärda bränvinet icke hunnit utöfva sin fulla verkan förr än här. Vid upptagandet var Jansson mållös, och sedan han blifvit införd i ett rum och lagd på en bädd af hyfvelspån, var han nästan som död, med sammanbitna tänder och endast det hvita af ögonen synligt. I denna vanställda belägenhet och öfverhöljd af smuts, blef han icke genast igenkänd, ehuru såväl han, som den lilla Lundqvist lära många gånger varit här i köket och tiggt bröd. Angående besöket i staden uppgafs följande: till en del, såsom det af Lundqvist då på eftermiddagen något osammanhängande berättades, samt följande morgonen, så pass minnet medgaf, blef justeradt. Utom några små uppköp, som Lundqvist hade i uppdrag, var Janssons ärende att försälja 1 lisp:d 6 skålp:d småjern, som infördes i en gammal säck. Jernet såldes i jernhandlar Backmans bod för 153 sk. rgs och säcken till lumpsamlar Pil i Fischiers gård för 8 sk. s. m. Atkomsten af jernet tycktes ej rätt kunna nöjaktigt utredas. Sedan ärenderna sålunda voro uträttade, började supandet. Först intogs på Johanssons krog vid torget 2 jumfrnr bränvin, en till hvardera; men då Lundqvist hvarken ville eller förmådde supa hela sitt mått, så söp Jansson, efter att hafva tömt sin, äfven det återstående af Lundqvists portion. På denna krog sammanträffades med bonden Petter i Fleckebo, hos hvilken Jansson gått vall, hvarföre han nu blef trakterad af bonden med bränvin. Derester skulle de varit inne på en krog, vid en smal gata, och köpt hvar sin serst.-Sup; men detta kunde de icke eriura sig följande morgonen, utan trodde då att det mesta och egentliga supandet skett på den S. k. Qvarnkrogen hos madam Holmgren. Efter beräkning af de erhållna penningarne, och med afdrag för några bullar, kunde antagas att de köpt öfver halfannat qvarter bränvin, hvaraf förmodligen Jansson förtärt det mesta, tillika hvad man erhöll i traktering af bonden. Hans tillstånd var äfven förskräckande, då han här infördes,