eller förneka den, innan vi kunnat tillräckligt undersöka densamma. Mången har i sin högvishet ansett denna tvekan vara högst enfaldig. Vid anställda försök misslyckades saken såtillvida, att någon bordrörelse dels icke inträffade, dels kunde på annat sätt förklaras.-Nu var ju saken klar menade man. på samma sätt hafva alla andra blifvit lurade. — Trogen vår grundsats, att ingenting afgöra, innan saken vore bevisad för eller emot, bibehöllo vi vår skeptiska ståndpunkt. Då inlupo trovärdiga underrättelser, att bordYandringar på flera ställen i staden verkligen blifvit utförda. Med all aktning för de personer, som gjort iakttagelserna, borde man sjelf underrätta sig derom. Ett sådant tillfälle erbjöd sig i går e. m., och vi vilja i korthet berätta det hufvudsakliga af hvad som då föreföll. Fyra yngre personer, en ung man och trenne fruntimmer, suto omkring ett rundt sybord af betsad björk. Efter omkring 3 timma begynte bordet (som förut varit användt till samma försök) att långsamt vrida sig från venster till höger. Omkring J timma derefter begynte rörelser blifva så hastig, att de personer, som sutit deromkring, måste halft springande följa detsamma. För den främmande åskådaren var det emellertid ganska svårt, att observera om ej rörelsen kunde vara åstadkommen genom inverkan af någon eller några af dem, som utförde experimentet. På denna grund satte sig trenne andra personer (de som mest tviflat) ned omkring samma bord. Efter Å timme begynte bordet röra sig också under deras händer. Då tre å fyra andra bildade en kedja bakom dessas rygg, tilltog rörelsen ganska märkbart. Åter försöktes saken af fyra andra personer, men lyckades ej, inom den tid, som tålamodet räckte. Då den ene af desse bortgått och således tre återstodo, lyckades det åter, och bordet rörde sig, oaktadt man lade en icke obetydlig tyngd på detsamma och oaktadt en af deltagarne ganska hårdt höll det tillbaka. Dessa senomener bevittnades af 20 å 30 aktade personer, hvilkas intyg det vore lätt att erhålla, ifall vi dermed ville göra oss besvär. Aterstår naturligtvis alltid en möjlighet, att alla de deltagande, den ene efter den andre, velat roa sig med det öfriga sällskapet, ehuru deras på heder och tro afgifna försäkringar temligen mycket tala emot en sådan möjlighet, samt ehuru det ej var andra personer, som med afsigt ville åstadkomma samma slags rörelse, möjligt alt rätt lyckas deri. I alla fall bör försöket ytterligare göras, till dess man vunnit fullkomlig visshet. Den blifvande förklaringen på fenomenet, huruvida det, såsom troligt är, verkas genom den elektromagnetiska kraft, som genomströmmar menniskan likasom hela den öfriga skapelsen, eller af andra lagar, öfverlåta vi åt herrar vetenskapsmän att utreda, sedan de naturligtvis en gång kunnat öfvertyga sig om sjelfva faktum. Sedan detta var skrifvet finna vi i Post-Tidningen en uppsats efter tyska tidningar, deri sjelfva faktum antages konstateradt och försök till vetenskapliga förklaringar deröfver anförda.