till en trivialskola. Lyckligtvis är den tid förbi, 4 dylika taskspelerier kunde hafva hopp om framgång. Hvem har sagt, att man intet borde göra vid detta vx niversitet? — Vi ha sagt, att man icke borde bygg ännu flera hus Ufsala, att man borde försätta un versitetet på en plats, der det kunde uppfylla sin be stämmelse, och att man, intill dess detta kunde ske skulle begagna de lediga lägenheter, som man ägel eller såsom man i Köpenhamn och Christiania gjor ända intill de sednaste åren — förhyra andra. Månn icke dessa förslag innebära mera sannt nit och välvilj för universitetet, än deras, som år efter år förse Up sala med nya boställshus ? 5) och att, under tiden, få, å vär sida, så stök till, att ingen mensklig makt mera skulle få ut 088 borde hr S. hafva tillagt! Ty hvem garanterar, att ich Upsala (för att nyttja denna kortare benämning på småstads-intresset) skulle från våra förträffliga stände förskasla sig nya byggnadsanslag lika fort, som vi fing in subskriptionsmedel? Ma läsaren emellertid gifv. akt på de upphöjda asigter, som framlysa i detta pro iekt! Svårigheten att genom subskription åstadkom ma något stort i ett fattigt land (som man, till på kö pet, genom de mest slösaktiga företag, utsugit) skal vara tillräcklig att tillintetgöra alla önskningar eller be mödanden för att ernå ett högre mål för det allmänna Det är, förmodligen, blott den egna nyttan, som i Sve rige bör vänta någon framgång! Men tänk, om så un derbart skulle hända, att vi finge en regering och el representation, som icke läte dåra sig at hvarje fras makare; som önskade se värt gamla Sverige intaga er värdig plats vid sidan af andra civiliserade länder, och som insåge att åfven vi kunde behöfva den mäktiga häfstang för ej blott den intellektuella, utan äfven der materiella kulturens utveckling, som ett national-universitet utgör! — För ett så stort mål äro inga upp: offringar för dyra; och hr S. bedrager sig alltför mycket, om han tror, att den som nu påyrkat denna slyttning, skulle vid votering undandraga densamma sin röst. Vi torde nog blifva i tillfälle att öfvertyga om motsatsen. — Hr S. misstager sig äfven, då han tror, att vi icke för oss uppgjort någon approximativ7 beräkning hvad en sädan flyttning Skulle kosta. En sådan beräkning hafva vi icke blott uppgjort, utan skola äfven vid ett annat tillfälle framlägga den; och kunna vi på förhand försäkra, att den icke på långt när utfaller så afskräckande, som man från visst häll skulle önska. Det är för öfrigt rätt eget att höra personer, som icke rygga tillbaka för att underkasta staten uppoffringar af det ena hundratusendet efter det andra för planlösa och onödiga byggnader i en småstad, der de icke göra något gagn, som bland förnuftiga menniskor ens förtjenar att nämnas, ställa sig så ömma om folkets penningar, när det gäller en åtgärd, som omsider en gang kunde bereda samma folk någon godtgörelse för sina uppoffringar! Hr S. vet att det bland en sattig nation plägar göra effekt, när man talar om en särskild gärd, och han tror densamma vara så enlaldig. att den icke räknar de gärder, som den ärligen far utgöra. Det nu rådande systemet att betala enorma summor till ett universitet, som i sin fnärvarande belägenhet icke förmår göra motsvarande gagn, och att är efter år uppbygga nya boställspalatser i UpA i00qh0aj 8