de ostindiska ANGELA GENI CIO RE och 9) Teformen af folkundervisnin9svåsendet. Regeringens plan för den sistnämnda reformen framlades i underhuset d. 4 dennes och är till sitt hufvudsakligaste innehåll redan bekant. Ehuru det heter, att den i allmänhet vunnit bifall, står det dock i vida fältet, om det skall lyckas ministrarne att få den antagen i båda husen och utan mången hård kamp sker det säkerligen icke. De ostindiska angelägenheterna äro så invecklade och deras ordnande förbundet med så många och stora svårigheter, att det är mycket ovisst, huru vederbörande komma att reda sig i desamma. Dagen är ännu icke bestämd, då öfverläggningarne derom skola taga sin början, men lord John Russel har förklarat, att det skall ske så fort som möjligt. Slutligen beträffande inkomstskattens reglering, måhända den kinkiska af de uppgifter, som ministeren har att lösa denna session, så har skattkammarkansleren gifvit tillkänna, att han d. 18 dennes ämnar framlägga budgeten för det med d. 5 dennes ingångna finansåret och i sammanhang dermed meddela sina förslag till en förändring i sättet för inkomstskattens utgörande. Jude-emancipationsbillens tredje behandling i underhuset företages d. 15 dennes. -— Regeringen håller på att omarbeta karantänsstadgan. — En undersökning är beslutad rörande Sir James Brookes förfarande på Borneo. Somliga upphöja denne Sir James, som tituleras radscha (furste) af Sarawak, till skyarne såsom en civilisationens förkämpe, medan andra icke finna uttryck nog skarpa och nedsättande, för att utmåla honom såsom den värrste tyrann och blodsugare emot insödingarne. — Uti underhuset är under behandling en lag, som skärper straffbestämningarne emot män, som tillåta sig kroppsliga misshandlingar af quinnor och barn. Den nu utkomna vanliga öfversigten öfver det senast tilländalupna sinansquartalet utvisar, att inkomsterna derunder med 44,613 ösverstigit inkomsterna motsvarande quartal i sjol. Totalinkomsterna från d. 5 April 1852 till d. 5 April 1853 utgöra öfver 503 mill. K,. hvilket är cirka 920,000 mera än året näst förut. Tullintraderna hafva något minskats till följe af de betydliga tullnedsättningarne, ehuru denna minskning proportionsvis varit ytterst ringa. Denna omständighet, men i synnerhet den ansenliga tillvexten i accisen och inkomstskatten bevisar ovederläggligen, att, förmedelst de senaste 10 årens kommerciella och financiella reformer, landets förkofran befinner sig i ett jemt stigande. Staden Edinburgh har förlanat grefven af Carlisle hedersborgarerätt såsom ett vedermäle af erkänsla för hans sträfvanden för folkets sociala och intellektuella förbättring. — Propellerångaren Isabel, commander Inglesield, har afgått till Behringssundet för att fortsätta efterspaningarne efter Franklin. — Mrs Stowe, författarinnan al Onkel Toms stuga, har i Newyork så svårt insjuknat, att hon måst uppskjuta sin resa till England. ÖSTERRIKE. En ny lag om Judarnes ställning väntas snart utkomma. De blifva derigenom ingalunda fuliständigt emanciperade, och blott få af de inskränkningar i näringsväg, hvilka nu i afseende på dem äro gällande, komma att bortfalla; men deras borgeliga ställning blir dock till en del bättre, och dessutom kommer olikheten i deras ställning i de särskilta kronlanden, ja tillochmed på åtskilliga ställen i samma land att försvinna. Lagen kommer nemligen att gälla för hela monarkien. Enligt Fr. P. Z. har emot Kossuths syster, fru Meslenyei, anställts en process för delaktighet i den sista komplotten och saken ha tagit en sådan vänning, att det svårligen kan vara något tvifvel underkastadt, att hon blir dömd till döden och domen satt i verkställighet. Tvenne personer, en arbetare och en hökare, hafva stallts för krigsrätten i Wien såsom medbrottslige i mordet på general Latour. TURKIET. En korrespondent till J. des Debats berättar, att storviziren, ett par dagar efter den audiens som furst Mentschikoff haft hos sultanen, med stort åtfölje gjort fursten ett besök. Denna artighet å storvizirens sidal har väckt mycket uppseende i Konstantinopel. Man påstod det vara utan exempel, att en storvizir någonsin aslagt visit hos en utländsk gesandt, och Turkarne funno i denna ovanliga tilldragelse ett tecken till sitt rikes förfall. En telegrafdepesch från Paris af den 9 dennes förmäler, att hvad som inbetalts af det i Frankrike och England upptagna, men sedan af sultanen förkastade lånet återbetales i London och Paris den 20 dennes. Trenne stammar i distriktet Horan i Palestina hafva anropat Frankrikes bemedling för att emot en årlig tribut af 250,000 piaster varda befriade från konskriptionsskyldigheten.