S. Mörck skall, i förening med uppbördsläkarebesattningen å linieskeppet Carl XIII, äfven förrätta expeditionsläkaretjensten på den nyssbemälta eskadern med skyldighet att redan från rustningens början i denna sednare egenskap biträda med sjukvårdsanstalternas ordnande på alla till eskadern hörande fartyg, samt att efter expeditionens slut afgifva rapport till sundhetskollegium öfver, i hvad mån de af honom inhemtade sednare tiders förbättringar inom fremmande mariner, i helsooch sjukvården om skeppsbord, kunnat eller kunna å K. M:s flotta införas. — Vid Stockholms station af K. M:s flotta skola i var rustas och klargöras: för exercis med flottans bemanning: chefsfartyget Brynolf, bombkanonslupen Fjolner, landstigningsslupen Birger, mörsarefartyget Slungaren briggen af Wirsen, kanonjollen Sparf; för andra behof: ångfartygen Egir, Kare och Nordstjernan samt för särskildt anbefalld rustning: ångsartyget Gylse, hvarjemte ett nödigt antal segeloch roddbåtar klargöras. — Den unga sångerskan, m:ll Levin, hvilken såsom Götheborgsbo äger för oss ett särskilt intresse, har den 9 dennes debuterat uti Adalgisas röl i Norma. A.B. yttrar om hennes debut, följande: Mille Levin eger en stor röst, som utmärker sig genom styrka, volym och ett ej obetydligt omfång (2:ne oktaver); timbern är välljudande och har färg. Mille L. har derjemte genomgått en god skola hos hr Gunther, hvilket hennes sång redan ådagalägger och troligen skall göra det ännu mer, sedan hon hunnit hemta sig från den lätt förklarliga rädsla, hvaraf hon vid nämnde tillfälle var betydligen besvärad. I den stora duetten uti tredje akten lyckades hon bäst. Mille Levins aktion saknar ännu skola; intilldess att denna hunnit förvärfvas tillstyrka vi mille L. att söka vinna något mera lugn i sina rörelser, hvarigenom deras ännu bristande regelmessighet mindre skulle falla i ögonen. Post-tidn. har följande omdöme: Mill Levin har en ganska vacker röst och saknar icke skola, men påtagligen är hon helt ovan vid den dramatiska sången, hvilken väl också kräfver ett särskilt studium. Af detta skäl förlorade rösten all timbre och detonerade uti recitativernas presto, liksom tonbildningen i allmänhet ännu är besvärad; i de högre lagena är rösten ganska klangsull om ock danu icke utbildad till större styrka. — Men vi inse alltför väl vanskligheten uti att fortsätta med omdömen efter ett första prof, då en helt förklarlig rädsla mer än något annat hindrar användandet al större ressurser. Vi hoppas emellertid allt godt af denna debutante, hvilken, hvad det dramatiska spelet beträffar, synes äga liflig inbillningskraft och dramatiska anlag.