erkände att hon förstod det — under ett sam tal med någon af fruarne Bäck eller Florer skulle han ej ha begagnat det. Utan tvifvel svarade fru Åkersalt prudentligt, mäste den fria luften vara helsosam för utvecklingen af menniskans fysik, doek, bästa herr grefve, låtom oss bekänna att hennes själ — jag menar det intellektuella af hennes varelse — har större anspråk på vår omsorg. Utan all fråga mycket riktigt anmärkt, men ursäkta om jag vågar vara envis — jag medger mycket väl, den intellektuella utvecklingen bör afses i frimsta rummet, men månne man inte ändå, utan att ha någonting att förebrå sig, skulle kunna försumma att följa den vink naturen gifvit, i det den gifvit menniskan de tvenne beståndsdelarne, själ och kropp, att lemna äfven denna senare den uppmärksamhet, hvarpå den har anspråk. För min del åtminstone skulle jag tro, att det vore just rätta sättat att visa sin hyllning åt intelligensen, att så åt den inreda den jordiska hyddan, att den i densamma funne en sig värdig boning. Mycket riktigt, herr grefve, och derför har jag ju äfven dragit försorg om, att min dotters krafter blifva utvecklade genom användande af en uppfinning, som kanske är en bland de mest hedrande för vårt tidehvarf — jag menar —