Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 april 1853, sida 2

dylika sallskaper, och tidepunkten derför är ock gynnsam; så vida man menar ärligt, då man säger sig åsyfta lugna och sansade öfverläggningar, samt fredliga opinionsyttringar. Det är i sådane här lugnets tider, som det politiska medvetandet borde väckas och upplysas, på det, vid möjligen inträffande kriser, menniskorna ej måtte blifva alltför yra i mössan, såsom förhållandet var i Tyskland år 1848. Om någonsin gäller det här: I fall du vill freden, så rusta dig för krig! —— Det borde derföre vara de maktägandes högsta intresse, att uppmuntra alla slag af politiska sammankomster, dervid i första rummet de inslytelserike och upplyste borde infinna sig, för att möta villfarelser och meddela sanna upplysningar inom statsoch samhällslifvets. förhållanden. Då emellertid de maktägande äro alltför kortsynte att inse detta, eller allt för beqvämlige och sjelfviske, att fråga efter huruvida en medborgerlig anda och medborgerliga insigter finnas i ett samhälle, så måste man väl söka hjelpa sig de mäktige förutan. Också uppstå ju i alla grenar af vårt samhallslif sällskaper och föreningar, deri de vigtigaste allmänna frågor afhandlas. Främst bland sådane sällskaper måste man nämna hushållssällskaperna, med sina smärre kretsar, hushållsgillena, och sina centralsammankomster på de allmänna landtbruksmötena. Här möter oss en ganska god, på fri grund uppvuxen organisation, som ej torde blifva engång utan rätt stor politisk vigt. På samma sätt borde ock reformsällskaperna ordna sig. Och att dermed göra en början är lätt, förutsatt dock att det på hvarje ort finnes ett litet antal personer, med frisinnade och fosterländska tänkesätt samt moraliskt mod, att göra dessa tänkesätt gällande. Skulle sådane personer icke finnas, då är det icke värdt att tala om hela saken; men då är det ej heller värdt att tänka på, det vi på långa tider skola kunna tillegna oss den statsförsattning, som passar ett ädelt och fritt folk, eller framgå på utvecklingens bana, der drifkraften just utgöres af en god och varm folkvilja. Finnes denna ej, äro sjelfviskhet, försoffenhet, njutningslystnad, likgiltighet för allmänt väl de dygder och det sinnelag, som råder ibland oss, — må vi då så godt först som sist böja nacken under Rysska oket, för hvilket sådane dygder passa förträffligt. Är deremot, hvarom vi äro öfvertygade, förhållandet annorlunda; finnes det ännu inom våra landamären förmåga att tänka fritt och känna varmt samt mod att handla efter öfvertygelse, så borde, så snart insigten derom blefve klar, politiska föreningar, i första rummet reformsällskaper, bilda sig i alla delar af landet, för att öfverlägga om den vigtiga fråga, som den gamla representationen förgäsves haft i sina händer, som regeringen lika fruktlöst tog i sina, men som folket ännu ej tagit rätt kraftigt i sin egen hand. Hvar och en som nitälskar för saken kan göra en början härmed. . A