ben, hade också den effekt, att denne kände sig liksom ung på nytt, när han nu, om ock blott för kortare tid, fick göra ombyte af husbonde —hans nit och arbetslust, som länge varit domnade, fingo nytt lif, han kände sig ännu ega kraft att af den eller den mossen, den eller den sandbacken göra frugtbärande ängar, och detta blott genom de enkla medel, som ett mångårigt och noggrannt iakttagande af hvad som för vårt inhemska åkerbruk är bäst och tjenligast, gifva vid handen. I sitt enskilda lif hade frälsekamrerarn Åkerfält alltid varit återhållsam och måttlig. De, som noga kände till Gyllenkronska familjens annaler, trodde sig veta, att kamrerarn i sin ungdom råkat förälska sig i en syster till grefve Carl Bogislaus, och att, då naturligtvis denna låga var af den beskaffenhet, att både försigtighet och grannlagenhet förbjödo den att bryta ut, så teg den då unge inspektoren med sitt qval, och kunde i sin platoniska trohet ändå inte besluta sig att söka något annat föremål, hvarför han äfven förblef ogift, intill dess han sjelf uppsöktes af sin nuvarande gemål. Denna var den tiden guvernant på Ragnarsborg, bar det vackra namnet Theodolinda Himmel, och gjorde i så måtto skäl derför, att hon gerna upptog saliga i sitt sköte. Hon förmådde att beveka den då redan femtiofyraåriga mannens bröst,