Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 april 1853, sida 2

MA 1 11111141— oc fetta 1DIUT TC1111 11— meddelat, att England i slyktingsfrägan öfverlemnat en förklaring till W jenerhorvet, hvilken var egnad att lugna dettas sarhågor ben misssankar. En något härifrån afvikande berättelse om samma sak finnes i Krakauerbladet Czas, enligt hvilken lord W estmoreland förklarat österrikiska premier ministern Buol-Schauenstein, att engelska regeringen är beredd att använda alla de medel, som på laglig väg stå henne till buds, för att få de flyktingar straffade, hvilka förklarats skyldiga vid engelska domstolarne, och att det följaktligen nu beror på österriska regeringen att å behörig ort låta anställa de åtal emot enskilta flyktingar, hvartill hon kan finna sig befogad. Dessutom lofvar engelska regeringen att sörja derför, att engelska och italienska flyktingarne förhålla sig stilla. Hr v. Bruck är nu utnämnd till Österrikes sändebud i Konstantinopel och ämnar att med det snaraste begifva sig på sin nya post. SCHWRFIZ. Det visar sig nu en tillstymmelse till en biläggning af stridigheterna med Österrike, i det man börjar förmärka en viss mildring i gränsspärrningen. Saltleveranser hafva i Tessin erhållits från Lombardiet, och de Tessinare, som äga egendomar i Lombardiet, lära tillåtits att å dem företaga nödiga arbeten. Utan tvifvel har edsförbundsregeringens beslut att offentliggöra alla handlingarne i tvisten med den öfvermodige grannen varit en lycklig ingifvelse, som i mer än ett hänseende torde hafva en god verkan. En sådan verkan förspörjes redan i den lugnare sinnesstämning hos schweiziska folket, som edsförbundsregeringens tystnad i en sak af denna vigt ingifvit allvarsamma bekymmer. Äfven är att hoppas, att Österrike, sålunda stämdt inför allmänna europeiska opinionens domstol, afstår från sina obilligaste fordringar och icke alltför oförsynt missbrukar sin öfvermakt. Medan alltså en utsigt förefinnes för Schweiz att för någorlunda billigt pris komma från den fara, hvarmed dess ära och sjelfständighet hotas från Österrikes sida, sammandraga sig nya moln från ett annat håll, hvilka ännu svårare torde låta sig skingra. Vi mena förvecklingarne med Preussen för Neufchåtels skull. Notisen om det nya tillägget i Londonerprotokollet erhåller ytterligare vigt och betydelse derigenom, att konungen af Preussen låtit tillställa regeringen i Schweiz den förklaring, att han, efter återställandet af sin myndighet i Neufchåtel, icke erkänner de garantier, som hafva lemnats för jernvägar, som skulle kunna anläggas i bemälte kanton. Det ser verkligen ut, som om kungen af Preussen nu anser tidpunkten vara inne för att med eftertryck söka göra gällande sina anspråk på detta lilla landskap, som han, kan man väl tänka, allt för mycket älskar, för att icke undanrycka det vådorna af det republikanska styrelsesättet! Rymningarne från österrikiska trupperna i Lombardiet fortfara och förorsaka såväl kanton Tessin, som edsförbundet många kostnader, som hufvudsakligen uppstå genom rymmarnes försändande till England. ITALIEN. J. des Debats har en temligen omständlig redogörelse för de noter, som vexlats emellan Sardinien och Österrike, rörande beslaget på de i Sardinien naturaliserade Lombardiska emigranternas egendomar. Man finner häraf, att Österrike hittills visat sig föga villigt att uppfylla Sardiniens rättvisa fordringar. Hr Buol-Schauenstein påstår, att österrikiska styrelsen skulle äga rättighet att i den allmänna säkerhetens interesse utan ransakning och dom lägga beslag så väl å de i Sardinien naturaliserade emigranternes, som de öfriges egendomar, utan att deröfver behöfva göra Sardinska styrelsen någon förklaring. Dep. kammaren i Sardinien har antagit 1:sta artikeln af ett lagförslag om slafhandelns undertryckande. Denna artikel går ut på, att slafven är fri, när han satt foten på sardinsk jord eller beträdt ett fartyg, som förer sardinsk flagg. Konungen af Sardinien har tilldelat premierministern Cavour och utrikesministern Da Bormida storkorset af landets förnämsta orden Det är utan tvifvel att då konung Victor Emanuel valt det nuvarande ögonblicket för att förunna sina rådgifvare denna utmärkelse, han dermed velat velat gifva hela kabinettet ett lysande vittnesbörd på att han fullkomligt gillar och godkänner dess politik. Berättelser från Noanel förklara rvktot am