— — h —7————————— sig att söka en tanke, ett innehåll i de ord, de uttyda, hvadan de ock upplåsa dem såsom tomma ljud. Denna olyckliga vana, denna redan från början erhållna falska rigtning, utöfvar sina verkningar för hela lifvet, så att de äfven vid äldre år och efter inhemtad temligen god innanläsningsförmåga, hafva mycket svårt att fatta innehållet af hvad de läsa. Nu skall religionsläsaren, som på flere ställen, isynnerhet i större städer, har öfver 100 barn att läsa med, förhöra dem i innanläsning och begynna lära dem begripa hvad de läsa. Detta sednare skulle ändock gå temligen lätt för sig, om de blott ej hade så ohjelpligt förslöat, att icke säga försaat sin begreppsförmåga genom utanläsningen. be hafva lärt sig att upplasa sina katkeslexor på ett förvändt sätt, hvarigenom den ratta meningen, ja all mening gått förlorad. Det vore en lycka, om man kunde utjaga allt detta utur deras minne och finge lära dem alltsammans ånyo; det vore en välgerning om man kunde tillintetgöra det som gjort utgjord hela deras föregående lefnads läroarbete, och derigenom göra det oskadligt. Vi känna personer, som äfven vid en temligen framskriden ålder rätt bra minnas sina gamla katkeslexor, men blott med det vilkoret, att de qväfva hvarje uppstigande eftertanke på hvad de läsa och att de få ostörde deraf upprepa det gamla ordsvallet. Utanläsningen verkar således här icke blott onyttigt, utan rent af skadligt. Huru på detta sätt den längsta tiden af nattvardslasningen åtgår till innanläsning. uttydning af ord och meningar i katkesen samt innötning af nya utanlexor, är allom bekant. Frukten blifver ock derester. Vi äro öfvertygade att icke en tiondedel af de barn, som årligen konfirmeras i vårt land, skola kunna göra reda för äfven de enklaste begreppen i deras salighetslära, eller för sina pligter emot Gud och medmenniskor, derest de skulle göra detta på fri hand, oberoende af katkesen. Ar det då icke beklagligt, att man, för att nå detta ändamål, upptagit all barnens lärotid, hvarmed man på samma gång lyckats att åtminstone hos flertalet qväsva all håg att lära, emedan de identifiera all lärdom med katkesläsningen.