Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. sr. N:o 73.) Komministersruns föreställningar singo genom dessa sista ord en alldeles ny rigtning. På någon förförare hade hon rätt aldrig ännu tänkt. Med en viss förskräckelse kastade hon en blick åt sin dotter, som satt der, inbegripen i ett liligt samtal med unga grefven. Magister Röding, som fann sin uträkning hafva slagit in, såg nu helt indifferent ut, och talade med sin andra granne, bruksförvalterskan Hammar, för att icke störa komministerfrun i sina. betraktelser. Förföraren! Ljöd det inom komministerfrun, förföraren ropade det till henne från hvarje matbit. Icke såg väl Kuno ut som någon egentlig förförare, så förförisk han ock kunde vara, men olyckan ville, att i den enda roman fru Bäck läst i sin dar det stod om en ung grefve, som förförde en fattig prestdotter, och dessa hennes enda litterära minnen uppvaknade nu med mycken styrka, och slogo larm i hennes inre. Hon beslöt att hafva ögonen öppna, och magister Röding, som