Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 april 1853, sida 1

torta, kära mor i Skattelunda en äppelkaka, och kära mor i Tuna ett stort fat Smörbakelser — allt delikat och välsmakande. När dessa anrättningar gingo omkring, basunades det ut liksom genom häroldsrop hvem som var gifvarinnan, och naturligtvis sparades det ej på komplimenter åt dessa. Och när så samteliga voro väl fullproppade med mat, var det ändå så mycket öfver, att ett ordinärt hushåll kunnat lefva derpå i en månads tid, men det måste också så vara, ty det hade icke varit hederligt annars. Man sköt stolarne ifrån bordet, läste en lång och andägtig hön — alldeles icke på stadsmanna-manär — och nu var det ganska behösligt att räta ut benen litet. Herrarne, som länge varit plågade af hettan, gingo ut på gården, icke aktande på kylan, som på aftonen knäppt till, så att den väl höll sina tjugufyra grader — hvart fruarne togo vägen, må de bäst veta sjelfva, ungdomen, som hade hopp att få dansa efter rigtig musik, gingo in att återfå sina panter, hvarvid man äfven lät nåd gå för rätt, ty det hade nu lidit så långt, att alla hade mer eller mindre bestämt sin inkliation för aftonen, hvarför man var mera indifferent för de allmänna valen — och sålunda fick hvar och en sina panter tillbaka, utan lösen. En del hjelpte till med afdukningen, för att få salen så myc