Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 mars 1853, sida 1

— ——————————— de, att han var en ibland de första, till hvilka, efter slutet af en lek, frågan hvad skall vi nu göra? ställdes. Det var naturligt att Lamb genom sådant skulle vinna mera assurance, och han krusade ej numera så förfasligt, när någon proponerade du med honom. Hvad som synnerligen smickrade Lamb, var att ibland duproponenterna äfven besanu sig Clara. Det bjöds omkring ett hvarf franskt vin, och man begagnade tillfället att dricka duskål öfver lag. Clara kunde väl icke undgå att äfven klinga med sekter Mandolin, som för sådant ändamål flere gånger räckt fram sitt glas, men hon kallade honom ändå ej annat än hr Mandolin, liksom af glömska. Men Lamb — som numera kallades vid silt förnamn, Theodor! — honom, o fasa! kysste hon. Sekter Mandolin sick stå der och slicka sig om läpparna, och blef så rasande, att han gick in till herrarne, för att få sig ett parti whist — för det kunde naturligtvis ej gå an med någonting simplare. De andra tröstade sig, och några af flickorna hörde man tillochmed hviska sig emellan: det var ingen förlust. (Fortsättn.)