MAA—————— ———— sin guitarre, som han hade derute under sittsen på sin slada, men visste icke hur han skulle komma sram med att han hade den med sig. Det vore dock skada, om han ej skulle få sjunga sina två nya stycken, som han lärt sig ur Lördagsmagasin för guitarrspelare. Väl slog han fram, att han varit så rädd att köra hårdt, för att icke hans guitarr skulle skadas vid ryckningarne i gröpperna på vägen, men flickorna vore för dumma att förstå hvad han menade, hvarför han, slutligen förargad, begaf sig in till fruarna, der han hade bättre tur, ty mamsell Laura Högstedt hade ej förr fått höra att han hade guitarr med sig, förrän hon formerande sina ögon så godt hon kunde till en centralblick, obligerade sektern att för all del låta dem höra någonting. Men nu återigen tycktes sektern plötsligen förändra tanka, ty han påstod att han blott sjöng för att roa sig sjell, det vore ingenting att höra sade han, och mera sådant, som blott gjorde mamsell Laura så mycket enträgnare. Hur det gick, kom guitarren in, sektern satte sig blygsamt på en stol bakom dörren, stämde, lade det blå sidenbandet graciöst om nacken, preluderade och sjöng sina tvenne stycken. Det första hette I skogen, och var mycket hemskt. En helig rysning genomfor mamsell Laura, hvar gång det der stället: hvi suckar det så