Anna i fred för sig sjelf o. s. v. Imellertid hade sekter Mandolin tagit mod till sig och gått in till flickorna, hvilkas tålamod han trodde sig nog hafva prösvat. Efter en introduktion af anmärkningar rörande väderleken, kom han in på sitt favoritämne, skön konst. Som assessorskan Strääf på Lidsjö höll modejournalen i kompani med fem eller sex andra ortens fruar, och sekter Mandolin ofta hade den äran att vara på Lidsjö, der han smickrade sig att vara som barn i huset, så kunde han regalera, icke allenast med redogörelse för de nvaste moderna, utan visste äfven hvad som i den musikaliska och theaterverlden i Stockholm sig tilldrog, hvarförutan han ur modejournalen lärt sig utantill en ganska intressant charad, för hvars utgissande han nu satte de unga damernas skarpsinnighet på prof. Sekter Mandolin visade sig således onekligen såsom en ganska intressant ung man, men det der rådbråkandet med att få reda på ordet till charaden föll sig dock i längd genant, och Clara, som längesedan gissat ordet; men ej ville komma fram dermed, helt likgiltig för att med sådant briljera framför någon annan, sade det dock ändtligen, för att få ett slut på plågan. Men nu var det också jemnt slut med sekterns resurser i att vara intressant, dock ville han för ingen del vika fältet. Han tänkte på