Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 mars 1853, sida 2

skor, utan att erhålla en aning om de stora lagar, som ligga till grund för allt hvad som tilldrager sig omkring dem i fenomenernas verld. Vi gå såsom blindbockar i Guds sköna skapelse, utan att kunna göra oss reda för en enda af äfven de enklaste naturtilldragelser, som vi dagligen hafva för våra ögon; utan att kunna sammanbinda dem, utan att förstå hvilken evig ordning styrer dem alla. Den uppIyftande känsla af vördnad, beundran och andakt, som äfven den ringaste insigt i detta fall måste väcka i våra bröst -— denna känsla anser man underordnad t. ex. den mekaniska minneseller tankeöfning, som ligger i upprepandet af vissa tomma ord. Men vi komma ifrån mag. L:s föreläsning. — Ester en kort inledning rörande de motiver som föranledt honom, att inbjuda allmänheten till föreläsningar i naturläran, tillkännagaf hr L. hvilka ämnen han på dem ämnade föredraga. Första föreläsningen skulle komma att afhandla värmet; den andra elektriciteten; den tredje magnetismen; den fjerde galvanismen och de sista vissa momenter ur kemien. Efter att hafva på ett kort och enkelt sätt bestämt de första begreppen i naturläran, begreppen om rum, materie, kropp, m. m. talade hr L. några ord om naturlagarne och deras egenskaper att vara oföränderliga, förnuftiga och allmänna; om atomerna och kropparnes olika tillstånd såsom fasta, flytande och gasformiga, samt öfvergick härifrån till sitt egentliga ämne: Värmet. Här förekom värmets inflytande på den organiska naturen, dess frambringande dels på mekanisk väg (t. ex. de s. k. pneumatiska elddonen, nuvarande strykstickor, hamring på en spik till dess den blifver varm) dels på kemisk (t. ex. de kemiska elddonen); värmets direkta meddelande och dess utstrålning; goda och dåliga värmeledare; värmets förmåga att utvidga, att smälta kroppar, samt att förvandla flytande kroppar till gasformiga; om det bundna och obundna värmet, o. s. v. Föredraget härom var beledsagadt af flera experimenter, hvilka voro rätt intressanta, ehuru utförda med små tillgångar i afseende å fysikaliska instrumenter!) Utrymmet medgifver oss ej att ingå i närmare detaljer; måhända torde det blifva mer tillfälle dertill framdeles, då hr L. kommer att behandla de ännu intressantare delarne af naturläran, nemligen elektriciteten och magnetismen. — Harvarande hypotheks-förening har på Februaristamman utlemnat Bko Rdr 681,900 såsom amorteringslån. lsen ligger ännu fast utmed de yttersta skären från Vinga till Tistlarne. I går afton voro flera seglare synliga i sjön. Skeppet Stockholm, kapten C. W. Berns, från Batavia till Götheborg med Socker och ett Amerikanskt skepp från NewOrleans med Bomull till Götheborg, hafva ankrat vid iskanten 1 mil utanför Vargö, och accord är uppgjordt med fiskare från Tången och lotsar från Brännö att såga dem genom isen in till Vargö hamn. — 30 å 40 fartyg voro af desse skeppare i går synlige i Kattegatt. I går e. m. kl. 4 syntes en ångbåt vest från Vinga. Senare underrättelser gifva vid handen, att Engelska Ångfartyget Scandinavian i går e. m. inkommit till Fotösund, på resa hit från Hull. ) Det förundrar oss att hr L. ej skaffat sig instrumenter ifrån chalmerska slöjdskolans samlingar, hvilka lära vara ganska rikhaltiga. Det vore äfven ett sätt, hvarpå denna slöjdskola skulle kunna gagna det allmänna mer än den gör.