Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1853, sida 2

och var det nu i tio år, som de ej misstagit sig uti att hon skulle komma i den storrosiga silkesschawlen, men hur mycket skulle de doremot icke bli förvånade, då hon visade sig i den eleganta negligen, som vi veta hon fick i julklapp af Clara! på den kunde man icke känna igen så mycket, som en enda liten bandstump, allt var spilspångande nytt, och det kunde ej slå felt, att den skulle göra ett stort uppseende. Men oaktadt komministerfrun visserligen hade sina tankar fästade på det förestående kalaset och sin klädsel, att den måtte blifva värdig, så glömde hon dock ej de husliga bestyren. Redan för fjorton dagar sedan hade hon hedt Stina — ty Clara var i sådane fall mindre pålitlig — att påminna henne att ta pengar med sig, för att betala handlingsman i Kisa, som man visste man skulle träffa hos sergeantens, för borgade två skålpund turkisgarn, hvilket äfven Stina ganska rigtigt kom ihåg. Likaledes tillsades Stina att blanda lite mjöl i kalfvens dricksle, att icke glömma att vända ostarne, att ge Stjernan väl med hö och gröpe, så att hon måtte mjölka bra, och en mängd andra föreskrifter, som om det gällt att vara borta i åtta dar i stället för 12 å 16 timmar. (Fortsättn.) — ——