Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1853, sida 2

nas detalj beträffar, hade hon allt i ordning åt gubben. Der lågo på en stol hans kläder borstade och ordentligt hoplagda — den gamla svarta fracken, som genom modernas kretsgång blifvit modern på nytt med sina breda skört och korta krage, hvilken senare dock måhända var alltför modern, så som han stod upp, formerande en rät vinkel med slagen, äfven underkläderna voro på sätt och vis moderna, emedan på dem ej fanns några hällor, och tillochmed vesten hade i anseende till sin betydliga längd kunnat kallas modern, såvida ej snitten i öfrigt erinrade om, att den förskref sig från ett annat tidehvarf. Vid en närmare undersökning skulle man hafvar funnit, att loggen för det mesta var borta på dessa kläder, att klädesfodret i skörten var borttaget för att användas till nya lapeller och uppslag, samt ersatt med vadmal o. s. v., men hvem är så indiskret att granska så noga? — De till jul förskodda stöflorna stodo på sin plats, väl blankade och putsade, och den gamla hatten med sin humoristiska form var nedtagen från skåpet och vårdsamt borstad af komministerfrun sjelf, för att icke den lilla felb som ännu fanns qvar skulle stryka med. bet var visserligen mycket sällan, som denna hatt nyttjades, men allt ifrån sin barndom hade icke Clara kunnat hålla sig ifrån att skratta, då gubben satte den på sig.