offentliga föreläsningar. Samfundet utsänder resande i de aflägsnaste länder, och använder dervid dem det anser lämpligast, utan strängt afseende på nationaliteten. Sålunda bekostade detta samfund tysken Schomburghs första resa i Guyana, underhöll en längre tid dansken Wallich i Hindostan och satte honom i tillfälle att utgilva sitt stora verk öfver Hindostans flora, samt drager s. n. största kostnaderna för tyskarne Barths och Owerwegs resor i Afrika. För Layards och Rawlinsoms storartade upptäckter står samtiden till väsentlig del i förbindelse hos detta sällskap, hvars verksamma understöd satt dessa män i stånd att fullfölja sina forskningar. Genom att tillegna sig de utmärktaste och för geografiens studium verksammaste män i alla länder såsom ledamöter — det skandinaviska norden har hit lemnat de värdefullaste bidrag — har samfundets verksamhet kunnat blifva så storartad och följdrik som den visat sig vara; och med skäl kan sägas att intet vetenskapligt samfund och ingen stat gjort så mycket för att sprida och rikta kännedomen om vår jord — i geografiskt, geologiskt och naturhistoriskt hänseende — som Geographical: Society of London. Vid det årsmöte med British Society, som hölls i Oxford 1847, voro åtskilliga Skandinaver närvarande, deribland ref. specielt minnes professorerna Nilsson, Esmarck och Georgii samt grefve A. E. v. Rosen, hvilka alla höllo föredrag öfver Skandinavien. Grefve Rosens föredrag omfattade Svenska kartverket och dervid förevisades de flesta öfver Sverige och Norge utkomne generaloch special-kartor, hvaribland äfven de af H. K. H. kronprinsen uppgjorde öfver Sveriges skogar, Sveriges bergverk och bergsrörelse, Svenska höjdkarta, äfvensom en af öfverste Lovn på kronprinsens uppdrag författad karta öfver Svenska folkmängds-förhållanden. Professor Nilsson hade nyss förut hållit föredrag om Skandinaviska vallens höjning samt om Sveriges ur-invånare — föredrag, hvilka i detta land, der geologi, ethnografi och frenologi sedan en mängd af år varit älsklings-. studier, lisligt slogo an på ähörarne och stegrade deras interesse för Sverige och Svenska förhållanden. Detta torde i sin mån hafva väckt ett större interesse äfven för Svenska kartverket, än man eljest kunnat vänta; och då grefve Rosen 1850 återkom till London, blef han genast anmodad af presidenten i Geographical Society, sir Roderich Murchison — hvilken sjelf besökt Sverige och skrifvit åtskilligt om dess geologiska förhållanden — att i samfundet hålla ett nytt föredrag öfver Svenska kartverket. Vid detta forevistes äfven den förut omtalta temligen fullständiga samling af Svenska kartor — hvaribland äfven kronprinsens — och ämnet slog an på åhörarne. Följande år invaldes kronprinsen till utländsk hedersledamot af Geographical Society — och är H. K. H., om rel. ej missminner sig, med undantag af erke. ertig Johan af Österrike, den enda furstliga person utom England, som erhållit denna utmärkelse; ty sällskapet brukar ej välja andra hedersledamöter än sådane, som varit och kunna vara arbetande ledamöter. (Bland lefvande Svenska hedersledamöter är äfven den om Svenska kartverket högt förtjente general Ahrell.) Uti Murchisons den 24 Maj 1852 till samfundet afgifne årsberättelse yttras om kronprinsens kartor ungefär följande: Det hörer till undantagen att kungliga personer egna mycken tid och möda åt geografens egentliga sträfvanden och verksamhet; och det är derföre med synnerlig tillfredsställelse jag återför eder uppmärksamhet på de högeligen gagnande hypsografiska, bergverksoch skogskartor öfver Sverige, utförde af vår hedersledamot, kronprinsen af Sverige och Norge, hvilka varit oss förevisade af grefve Rosen, hvilken derjemte förklarade, att, jemte dessa, H. K.H. asven utfört en följd af kartor, utvisande landets juridiska, kyrkliga och borgerliga indelning. Då härtill kommer en karta öfver Svenska folk