Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 mars 1853, sida 2

hvilka, säges det, nästan sakna den pårlamentariska styrelsen. Kejsaren, heter det, vill att inkomster och utgifter skola gå ihop. Hr Bouhier de PEcluse har fortfarande vägrat att allägga eden vill kejsaren och har sålunda nödgats lemna sin plats i lagstiftande församlingen. Alla de arresterade korrespondenterne till utlänska tidningar hafva nu blifvit frigifne, så när som en enda. En af de arresterare, en tysk poet, Hartmann, som blifvit frigifven efter 17 dagars fängelse, infann sig i ett sällskap af, såsom det heter, qvickhufvuden, vackra fruntimmer, sångare, kompositörer och poeter. Naturligtvis samlade man sig genast omkring denne nye Silvio Pellico, med begäran att han skulle berätta dem något om sina fängelsedagar. Hartmann berömde högligen sina väktares artighet och uppmärksamhet. Man gaf oss, sade han, så mycket papper och pennor vi önskade, och jag har hegagnat mig deraf för att börja ett episkt poem, som jag skall skrifva färdigt då jag nästa gång kommer i sängelse. Man talar högligen om ett förslag till en ny verldsexposition i Paris under loppet af 1851. ÖSTERRIKE d. 27 Febr. (Pr telegraf. Gresve Leiningen är, på hemvägen från sin sändning till Konstantinopel, redan ankommen till Triest. Han har fullkomligt lyckats i sitt uppdrag. Turkiet fogar sig i alla delar efter Osterrikes fordringar. Till följe häraf har Omer Pascha redan erhållit befallning att inställa fientligheterna emot Montenegrinerne. Äfven de på marsch till gränsen varande österrikiska trupper hafva erhållit kontraorder. Janos Libenyi har, enligt krigsrätts dom, d. 30 dennes blifvit hängd i Wien. Man har ett par dagar icke varit utan farhågor för kejsaren, men senast har hans tillstånd åter förbättrats. SCHWIZ. Enligt en skrifvelse från Bellinzona skall central-regeringen hafva skickat öfverste Ochsenbein till London, general Dufour till Paris och till Wien en tredje person för att förbereda en vänlig biläggning af stridigheterna med Österrike. Imellertid gör regeringen allt hvad på henne ankommer för alt betaga Österrike alla anledningar till klagomål mot Schweiz. Ukasen om Tessinarnes utdrifvande ur Lombardiet tillämpas dock med yttersta stränghet. SPANIEN. Styrelsen har, enligt hvad dess organer förkunna, gifvit på båten alla Bravo Murillos projekter till författningens omstöpning och beslutat att inskränka sig till förelåggandet af 3:ne lagförslag, rörande det ena senatens organisation, det andra valrättens utöfvande och det tredje ett nytt reglemente för dep. kammaren. Dessa förslag kunna dock vara af en ganska ingripande karakter, så att man ännu icke obetingadt får tro på vederbörandes goda vilja att hålla grundlagen i helgd. CHINA. Från Hongkong skrifves under d. lIl Jan., att en stor slagtning ägt rum emellan insurgenterna och de kejserliga trupperna. Rörande utgången af densamma äro ryktena mycket motsägande. AMERIKA. Staden Mexiko har nu äfven anslutit sig till den irepubliken af samma namn utbrutna revolution. De senaste underrättelserna från Mexiko, hvilka räcka till d. 24 Jan., förmäla, att det varit sjelfva den nyvalda presidenten Cevallos, som stält sig i spetsen för rörelsen derstädes. Ehuru kongressen uppdragit Cevallos en utomordentlig makt, synes den dock icke hafva varit böjd att i alla punkter esterkomma hans önskningar. Cevallos följde derför Cromvells och Bonapartes exempel och lät sina soldater med bajonetten utjaga kongressens medlemmar ur deras församlingssal. Detta skedde d. 19 Januari om aftonen och ännu samma dag utfårdade han en proklamation, genom hvilken en ny nationalförsamling sammankallades till den 15 Juni, hvilken har att reformera författningen och välja en ny president samt under tiden utöfva den I lagstiftande makten. Order skickades till regeringens trupper att inställa sientligheteraa emot insurgentgeneralen Uraga. Ett svagt försök till motstånd af några bland den sprängda kongressens medlemmar qväfdes i sin linda. Garnisonen i Mexiko förklarade sig för den i Guadalajara uppgjorda insurrektionsplanen — bland hvars förnämsta punkter förekommer införandet af ett liberalare tullsystem — och er