Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1853, sida 3

styckegodsEn stöld af 100,000 franes i guld. I Frankrike begicks i förliden Februari månad, med oerhörd djerfhet en betydlig stöld till allmänna diligensinrättningens nackdel. Omständigheterna vid stöldens begående voro följande: En påse innehållande 100,000 francs hade på morgonen den 10 sistlidne Februari blifvit anförtrodd åt den konduktörn, som reste från Paris till Nimes. Diligensen afgick samma dag kl. half elfva på f. m. med jernvägsträngen som skulle gå till Lyon. Några ögonblick före afresan inställde sig i diligens-kontoret vid rue Saint-Honorå en väl klädd och hygglig man, som gjorde min af att vara mycket bekant med. tjenstemannen på kontoret, och begärde en plats på vagnstaket, förebärande att han för en högst angelägen affär genast måste resa. IIan erhöll platsen, steg upp, och vagnen afgick. Express-trängen medtog diligensen som vanligt. Enligt order stannade den omkring 25 minuter i Moniereau. Under resan visade sig den eleganta mannen på vagnstaket mycket artig emot konduktören, som hade guldpåsen, föremålet för hans lystnad, vid sin sida; man säger tillochmed, att den resande varit mycket frikostig i värdshuset vid Montereau. Trängen fortsatte sitt lopp och anlände kl. omkring tre qvart på 5 till stationen Montbard. Föregifvande en häftig opasslighet afsteg den resande der, och sade att han ämnade stanna qvar öfver natten i Montbard och följande dagen fortsätta resan med en annan diligens från samma inrättning. Han begaf sig till Hötel de lu Gerbe d!Or, det bästa på platsen, der han utgaf sig för en af Huset Rothschilds agenter, som hade uppdrag att göra betydliga utbetalningar, och han lemnade i värdens förvar en penningpåse innehållande 100,000 francs. Han spisade derpå middag tillsammans med en notarie, och drack kaffe med värden på hotellet, hvilken han behandlade på det artigaste. Alla hattar lyftes för den rike gentlemannen, och värden var högst förtjust öfver att få vara i så godt sällskap. Efter några ögonblicks samtal om Buffons behagliga fädernesland, begärde den resande posthästar till Tonnerre. Värden anmärkte oklokheten af att nattetid begifva sig på väg med en så stor summa penningar. Den resande föregaf då ett illamående, som han icke verksamt kunde bota förr än han anländt tiil Paris, och steg upp i en kabriolett, ledsagad ut af värden, som med hatten i hand utgjöt sig i de ödmjukaste tacksägelser. Anländ till jernvägsstationen, afgick han kl. half 11 med trängen till Paris, der han inträffade kl. half 6 på morgonen. Emellertid hade diligens-konduktörn förgäfves sökt efter sin guldpåse, den han saknade vid stationen Verrey, belägen nära 33 svenska mil ifrån Montbard, der den resande stigit af. I Dijon lät konduktören genom elektriska telegrafen fråga diligensinrättningens direktion om man i påsen verkligen anförtrott honom de 100,000 francs, som voro uppförda på hans förteckning, och som han nu mera icke kunde återfinna. Klockan var då half 8 på aftonen. Man svarade honom, att han verkligen haft med sig den summa, som var uppförd på listan, och att han vore nödsakad att återskassa den. Först på morgonen den II:te inlopp den nedslående underrättelsen, att alla efterforskningar varit fruktlösa. Ifrån detta ögonblick kunde man icke mera betvifla, att ju penningarna voro stulna och att tjufven just vore den resande, som stigit af vid Montbard. Hans ungefärliga signalement sändes straxt till polisen, som genast gjorde allt möjligt för att upptäcka brottslingen. Man erhöll då underrättelse, att han, vid trängens ankomst till Paris kl. half 6 på morgonen stigit upp i en fiacre; att han sagt till kusken att han medförde 80,000 francs i guld, och att han begifvit sig till en penning-vexlare vid boulevard Montmartre, der han tillvexlat sig bank-sedlar för 80,000 francs. Man förmodade att han med jernvägsträngen den 11 Febr. kl. half 8 afrest till England, och polisagenter afsändes genast till London. AAAA U—I— ASA