Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1853, sida 2

någon bar sig otympligt åt, till de ösrigas stora fröjd. Och om aftnarne sedan, när man hunnit så långt, att man fick börja på att dansa francais, vals, polka, galopp, hur skulle icke då glädjen stå upp i taket! Kunde man då få med sig M:r Bånoit, hvartill han ej var nödbuden, så var det komplett. Och qvadriljen var just icke liten. Utom herr Linder sjelf, som, då jomfru Jörgensen hade den artigheten att spela, anförde den, samt den nu sjuttonårige Kuno och den femtonåriga Gunilla, bestod den af unge baron Palmsvärd, tvenne herrar Högstedt, gymnasister och söner till prosten i församlingen, herr Nordenberg från Berghamra och en bruksbokhållare från samma egendom, vid namn Fummelberg — en ung man, som hade rika föräldrar och danade sig för bruksskötseln, hvarför han betalade för sig på Berghamra, unga herr Mandolin, som några trodde sig veta, naturlig son till en af grefvens närmaste slägtingar, samt de begge vildbasarne Klinkow, söner till öfverjagmastaren af samma namn, och på den qvinliga sidan dessa sistnämndes tvenne systrar, icke mindre än fem fröknar Tigerhufvud, alla från Sundbylund, Ida Nordenberg, jemte sin kusin Laura Bratt, som var i huset hos Nordenbergs, prestgärdsmamsellerna, tre till antalet, och slutligen — Clara Bäck, som af särskild gunst och nåd fick vara