af Allmänna barnhusets direktion med ifver omsattad plan till en frivillig extra afgift å spelkort, — till förmån för berörde barnhus; har dircktionen, genom kungörelse i P.T., tillkännagifvet sättet för uppbärandet af samma afgift och underrättar att Heurlin redan gått i författning om tillhandahållandet af sådane särskildt stämplade kort från och med den 28 Febr., i de fleste kryddkramhandelsbodar i hufvudstaden. Man läser i Malmö Allehanda för d. 19 Febr.: I förrgår på morgonen fanns bätskepparen Johannes Nilsson från Götheborg liggande död i sin koj i den lilla kajutan, ombord på hans här i hamnen infrusna däckade båt. Den i går anställda obduktionen lärer utvisat att han dött genom qväfning af kolos, förorsakad af oförsigtighet vid eldning i en i kajutan belintlig kamiin. el The Illustrated London Nevs för den 5 Februari läses bland andra nyheter följande: Tvenne starka jordstötar hafva timat i Ardbra och Unders Vick i Sverige. Atskilliga hus hafva blifvit mindre skadade och en del tjocka murar sprängda. En jordbäfning hör i Sverige till det ovanliga, särdeles under denna ärstid. Beträffande den i ett föreg. n:r af denna — er 8 tidning omnämnda Sättmaschin meddelar Lunds Veckoblad följande interessanta upplysningar: I Snällpostens sednaste Thorsdagsnummer omnämnes den af hr Sörensen i Köpenhamn uppfunna Sättmaschin. Utgifvaren af denna tidning (Lunds Veckoblad) har om denna maschin tagit en temligen noggrann kännedom, men anser den åtminstone ännu icke vara till alla dess detaljer så utförd, att den med verklig fördel kan användas. På verldsexpositionen i London var en dylik maschin af samma man äfven uppstäld, men på långt när icke så väl arbetad som den, med hvars fulländande uppfinnaren sistl. höst var sysselsatt, hvilket kanske äfven bidrog dertill att Londons boktryckare icke tycktes vid densamma fästa några särdeles stora förhoppningar och ansågo saken för outförbar. Sjelfva maschinen är till formen konisk, ungefär 1 aln hög, vid första påseendet nästan liknande en stor rund fogelbur med sina rätt uppstående ståleller messingsstänger, till lika stort antal som bokstäsver finnas i alphabetet; på dessa stänger äro till hela deras längd typerna så att säga uppträdde den ena osvanpå den andra och sasthållas genom å bokstafvens s. k. kegel befintliga inskärningar. Grundprincipen för sjelfva maschinen är den, som man vid beskrisninen öfver äldre försök i denna väg finner omnämnd, att sättningen verkställes på samma sätt, som då man spelar på ett Fortepiano, att neml. för hvarje bokstaf finnes en tangent, hvilken, då den nedtryckes orsakar bokstafvens nedfallande, å en sluttande plan, hvarifrån den genom sin egen tyngd föres till den inunder machinen befintliga inrättning för bokstäfvernas vidare ordnande. En stor svårighet ligger i typernas fabrikation, hvilka måste enkom för machinen gjutas, men i anseende till kegelns egendomliga form äro ganska svåra att utföra. Icke utan att vara orättvis måste man erkänna att uppfinningen vittnar om en icke vanlig mekanisk förmåga och det kan vara en möjlighet att den i en framtid kan leda till större resultater än man nu förmodar, ehuru detta problem är det som inom typografiens område visat sig vara det mest svårlösta. Hela machinen är ganska propert arbetad och upptager ej större plats än ett vanligt fyrkantigt skrifbord.